Låt mig få berätta om sista stora grejen jag gör

Vardagssaker.se
Datorskärmsfronten på nya Vardagssaker.se, en “veckotidning” jag driver tillsammans med Pernilla Bergman och Johan Nordström.

Den fysiska hälsan har inte varit på topp på väldigt länge och för varje år som går blir att jobba som jag gör alltmer kännbart i kroppen. Jag kommer helt enkelt behöva gå ner i arbetstid. Projekten jag tokjobbat på i flera års tid kommer tillåta kortare arbetsdagar framöver. Faktiskt satsar jag på att kunna gå ner till 50 60 procent i arbetstid vid nästa årsskifte, i samband med att jag fyller 35.

Att bygga upp sajter – som barnsajter och veckotidningar – kan fungera som så att man satsar allt under en viss tid. Man offrar till och med en betydande del av sin inkomst under uppbyggnadsfasen. När sajterna sedan rullar på kan man backa med en fot och låta dem dra in pengarna åt en, det är alltså ett slags automatiserad verksamhet som ger så kallade passiva inkomster.

Nyare och bättre veckotidning

När jag började på första sajten Bättre hälsa ville jag för min egen skull öva på att göra en veckotidning, som en del i att bli en bättre och bredare skribent. Jag förstod aldrig hur många läsare jag skulle få direkt och mådde i perioder dåligt över att allt gick snabbare än vad jag mäktade med och hade trott från början. Jag kunde inte ens hantverket och fick hela tiden fråga mig själv, bryta ner varför så många läste ditten och datten. Hur galet är det inte att ha höftat sig fram till lååångt över 100 000 läsare i månaden!?

Ägnat fem år åt att bygga sajter

Jag har ägnat ofattbara fem år att skriva redaktionella innehåll och bygga sajter, åt att just bryta ner och analysera mina egna texter. Förra året bestämde jag mig för att jag måste steppa upp och skapa mer nischade plattformar. Så föddes barnsajten Vi växer så det knakar, som det också gick omedelbart bra för. Bloggen ligger ofta topp tre eller fyra på Sveriges största bloggplattform Blogg.se.

Räcker sällan med ett eller två bra projekt

Ska man tjäna bra med pengar på bloggar räcker det sällan med en eller två rejäla grejer – du vet säkert hur tufft tidningar har det idag – så jag har känt att jag behöver ytterligare en grej i min portfölj. Under året har jag parallellt med frilansuppdrag som content manager åt en begravningsbyrå och övrigt bloggande provat mig fram för att hitta en ny veckotidningsplattform. I augusti någon gång lossnade det och jag lade grunden till Vardagssaker.se – ett fantastiskt bra och enkelt namn btw.

Nya projektet Vardagssaker.se

artikel om hjärntrötthet
Så här kan det se ut inne i en artikel på Vardagssaker.se, även här sett från datorskärmen. Just denna artikel handlar om det för mig viktiga ämnet hjärntrötthet. Hjärntrötthet är något jag kämpar med själv.

I måndags fick jag två medskapare till Vardagssaker.se – och jag är så himla glad och tacksam för det. Det är Pernilla Bergman och Johan Nordström, som jag har lärt känna tack vare Bättre hälsa. Både jag och Pernilla är vad man kallar för sjukdomsbloggare och driver liknande frågor kring hur det är att leva med kronisk sjukdom.

Nu ska alltså hon överta halva ägarskapet för Vardagssaker.se och tillsammans med mig se till att skapa något superbt. Johan är hennes otroligt teknikkunniga sambo och för att vara ärlig är allt så mycket lättare nu när han sköter allt från annonserna till kodningen på den nya sajten. Längesedan jag kände mig så här taggad.

Mitt sista stora projekt kommer nu också bli det bästa jag någonsin gjort för att jag äntligen kan dela det med två så talangfulla kreatörer.

Pernillas och Johans fantastiska sajter

Pernilla har skapat sig ett namn med sjukdomsbloggen Lungan i stormen. Hon skriver på sajten och Johan sköter mycket av den tekniska biten. Förutom vår gemensamma Vardagssaker.se har de ganska nyligen dragit igång Festliga tider och Upp till ytan. Måste ju få skryta lite om mina bloggkollegor!

Hemsökta platser i Göteborg

Gustaf Adolfs torg i Göteborg
Min bästa nördkompis Jessica bläddrar i guideboken Spökhus i Göteborg. Vi ska precis börja vår lilla rundtur vid Gustaf Adolfs torg.

Jag har några få oprövade drömmar kvar. En av dem är att bli spökjägare. Fascinationen för det övernaturliga – och de flesta andra av mina nördintressen – delar jag med Jessica. Vi läste arkeologi tillsammans för en herrans massa år sedan och nördar fortfarande ner oss i udda ämnen. Idag har vi tagit ett första steg mot att upptäcka hemsökta platser i Göteborg och till vår hjälp har vi haft guideboken Spökhus i Göteborg, som inte bara innehåller spännande fakta om hemsökta hus utan korta berättelser om flera aspekter av det magiska och mystiska Göteborg.  

Statyn på Gustaf Adolfs torg

Gustaf II Adolf staty
Här har du Gustaf II Adolf i egen hög person. Extra skoj att en fågel sitter på hans huvud just nu. Symboliken…

Hela dagen har varit novembermörk och regntung. Grånaden har ramat in spökletardagen perfekt, bidragit med mysstämning. Vår tur i det hemsökta Göteborg började självfallet vid den ikoniska Gustaf II Adolf-statyn på Gustaf Adolfs torg. Konungen ska ha varit intresserad av det ockulta och det sägs att staden byggdes precis här för att han fick ett omen. När han och hans mannar blickade ut över landskapet från Otterhälla och diskuterade huruvida platsen var lämplig för att anlägga den nya staden hördes ett fågelskri. En liten, liten fågel jagades av en stor örn och för att undkomma rovfågeln landade den framför konungens fötter. Örnen började då cirkla ovanför kungen och mannarna och detta var alltså ett gott tecken. Här ska staden ligga, sa Gustaf II Adolf och pekade nedför Otterhällas sluttning, berättas det i Spökhus i Göteborg.  

Börsen

spökar i Börshuset i Göteborg
Kan Börsen vara Göteborgs läskigaste spökhus?

Börsen, eller egentligen Börshuset, på Östra Hamngatan 21 och alltså beläget i anslutning till Gustaf Adolfs torg bär på många spökhistorier. Här knarras det i trappor, hörs det steg och oväsen i korridorerna och gungar ljuskronorna av sig själva. Spökhus i Göteborg förtäljer om en särskild händelse, den när klockorna stannade inför två journalister som skulle skriva om spökerierna på Börsen. Klockorna togs med till urmakaren och så fort de packades upp ur lådorna började de fungera igen. Väl tillbaka på sina platser i Börshuset slutade de åter fungera. Detta ska ha upprepats två gånger – till allas häpnad. En dag drog en kall vind genom rummen och klockorna började fungera som de skulle, sägs det.

Frimurarhuset

Södra Hamngatan 31 i Göteborg
Vad är det egentligen som pågår i Frimurarhuset på Södra Hamngatan 31?

Hur intressant är inte Frimurarorden? Jag hade gärna haft inblick i den och blir alldeles till mig när Jessica berättar om de hemska rykten som omger Frimurarhuset på Södra Hamngatan 31 i Göteborg. Det sägs att frimurarna dricker blod och äter barn i källaren… Som skrivet, rykten! Det måste vara något alldeles visst med Frimurarhusets källare, för om den berättas det också att det finns underjordisk gång som leder till Tyska kyrkans krypta. Hur passagen blev till är egentligen en annan, äldre historia som sträcker sig tillbaka till 1700-talet. Den forne husägaren Rosenschütz lät bygga gången för att kunna sörja sin hädangångna älskade i lugn och ro. Sorgen varade inte så länge. Han skaffade sig ett eget harem.

Norra Hamngatan 6

Nej, jag håller med, ingen vidare trevlig syn. Men låt mig påminna om att här på Norra Hamngatan 6 har DEN (!) Emanuel Swedenborg dinerat och fjärrskådat.

Enligt Spökhus i Göteborg var det i huset på Norra Hamngatan 6 som Emanuel Swedenborg fick sin vision om ett brinnande Stockholm, en vision som visade sig bli sann. Det var på en supé i 1700-talets Göteborg som den då gamle fjärrskådaren förutsåg den så kallade Mariabranden, som härjade i huvudstaden. Det var ingen vacker bild jag fick på huset – någon har haft en kanske inte så rolig kväll. (Med tanke på flaskan och spyan.)

Kronhuset

Kronhuset är ett av Göteborgs äldsta hus. Jag tycker det är jättevackert och kanske inte fullt så dystert eller otäckt som det ser ut.

Kronhuset på Kronhusgatan 1D byggdes någon gång omkring 1640-talet och kan därmed vara ett av Göteborgs äldsta hus. Byggnaden användes först som spannmålsmagasin men snart uppläts den åt militären. Det var också här som Sveriges riksdag invigdes 1660. Men det är inte detta som gör Kronhuset intressant i sammanhanget. På denna plats ska en predikantson ha sålt sin själ till Djävulen i utbyte mot framgång och rikedomar. Det blev en skandal i slutet på 1600-talet. Eftersom gamla rättsprotokoll inte berättar vilket straff predikantsonen fick, tror man att fadern utnyttjade sin makt för att få honom friad.

Jessica kan vara dagens läskigaste syn. Notera det hotfulla ansiktsuttrycket. 😉💖

Vid Kronhuset avslutade jag och Jessica vår lilla rundtur för att gå och fika och sedan traska vidare till Science fiction bokhandeln. Får se vilken stadsdel vi ska utforska nästa gång.

Helloweentider på SVT Play

Skräckfilmens legender

Har du sett Skräckfilmens legender på SVT Play? Denna fråga har den senaste veckan cirkulerat runt i forum där jag är med, och inte utan kollektiv förundran. Skräckfilmens legender är något så ovanligt som en välproducerad dokumentärserie om skräckfilmernas historia. Som grädde på moset streamar SVT även klassiska skräckfilmer just nu. Det här är min chans att se Night of Living Dead från 1968 och att upptäcka för mig nya titlar, som Spider Baby från 1967.

7 olika skräckteman i Skräckfilmens legender  

Varje av de sju avsnitten i Skräckfilmens legender behandlar en subgenre inom skräcken. Jag älskar tätt sammanhållna teman! Kanske är det också därför denna dokumentärserie faller mig så väl i smaken. Att ikoner som Stephen King, Linda Blair, Quentin Tarantino och Jamie Lee Curtis under ledning av Eli Roth reflekterar kring filmerna bidrar också till min wow-känsla. Vad handlar de olika avsnitten om?

1. Zombies

Zombiefilmerna är först ut i avsnittet Zombies. Mycket fokus ligger på George Romeros skräckklassiker Night of the Living Dead (1968) och Dawn of the Dead (1978). Även en av mina favoritserier The Walking Dead (2010-) får vara med på ett hörn. Genom att visa filmklipp illustrerar experterna varför zombier har varit, och fortfarande är, så viktiga symboler för vårt samhälle.

2. Slashers: Då

Nog för att jag har sett min beskärda del av skräckfilmer med Jason, Freddy och Chucky, men slashers är verkligen ingen favorit. Jag tycker de är äckliga – inte läskiga. Får inte ens en kick av dem. I vilket fall, det andra avsnittet handlar om tidiga slashers i stil med Motorsågsmassakern (1974) och Alla helgons blodiga natt (1978). Även om jag ogillar de blodiga scenerna uppskattar jag det kulturhistoriska värdet till tusen. Jättespännande att få komma bakom kulisserna på dessa kultrullar.

3. Slashers: Nu

Jag var tio när Scream (1996) kom och jag ville förbannat gärna köpa filmen. Har nog aldrig behövt tjata på och försökt övertala mamma så mycket som jag gjorde då, Scream som hade rykte om sig att uppmuntra till våld och att visa ovanligt hänsynslösa knivattacker. Det tredje avsnittet i Skräckfilmens legender handlar om den ”moderna” tidens slashers, om filmer som Scream men också om När lammen tystnar (1991) och tortyrporren som blev STOR efter 9/11.  

4. Demoner

Det fjärde avsnittet om demoner är det avsnitt jag gillar mest i Skräckfilmens legender. Inte för att vara sån, va, men jag tror att jag har sett det mesta i fältet och läst min beskärda del av litteratur om demoniska hemsökelser. Här diskuteras demoner utifrån Rosemarys baby (1968) och Exorcisten (1973), som ett par exempel. Hur inspirerande är det inte att få höra Linda Blair berätta om hur det var att spela den besatta Regan?

5. Mordiska bestar

Mordiska bestar kallas det femte avsnittet i Skräckfilmens legender och jag som har en fin relation till Stephen Kings skräckroman Det (1986) och som dessutom gillar 2017-filmatiseringen av boken kan ju inte annat än att mysa. Det får extra mycket kärlek i avsnittet, liksom Frankenstein (1931), Hajen (1975), Gremlins (1984) och The Shape of Water (2017). Underbara monsterfilmer, enligt min mening!

6. Vampyrer

Jag har bara börjat titta på det sjätte avsnittet om vampyrer. I tonåren var vampyrer typ det bästa, coolaste och sexigaste jag visste. Så jag har väl sparat det smaskigaste till sist. Av det lilla jag hunnit se av avsnittet tas filmerna Dracula (1931), En vampyrs bekännelser (1994), Twilight (2008) och tv-serien True Blood (2008-2014) upp i de nördiga samtalen.

7. Spöken

När jag skriver detta inlägg om Helloweentider och Skräckfilmens legender kommer jag på mig själv med att tycka lika mycket om det sjunde avsnittet om spöken som det fjärde om demoner. Det övernaturliga och hemsökelser räknas som mina största passioner i livet, och så har det varit så långt tillbaka jag kan minnas. Övernaturlig skräck är därmed också det jag vurmar mest för inom skräckgenren. I detta avsnitt pratas det särskilt mycket om Poltergeist (1982), The Ring (2002 och om The Shining (1980), som Stephen King öppet erkänner att han kanske inte är överväldigande förtjust i.   

5 sevärdheter på SVT Play så här i Helloweentider

1. Skräckfilmens legender (2019)
2. Night of the Living Dead (1968)
3. Spider Baby (1967)
4. Mänskligt villebråd (1932)
5. A Bucket of Blood (1959)