Hemsökta platser i Göteborg

Gustaf Adolfs torg i Göteborg
Min bästa nördkompis Jessica bläddrar i guideboken Spökhus i Göteborg. Vi ska precis börja vår lilla rundtur vid Gustaf Adolfs torg.

Jag har några få oprövade drömmar kvar. En av dem är att bli spökjägare. Fascinationen för det övernaturliga – och de flesta andra av mina nördintressen – delar jag med Jessica. Vi läste arkeologi tillsammans för en herrans massa år sedan och nördar fortfarande ner oss i udda ämnen. Idag har vi tagit ett första steg mot att upptäcka hemsökta platser i Göteborg och till vår hjälp har vi haft guideboken Spökhus i Göteborg, som inte bara innehåller spännande fakta om hemsökta hus utan korta berättelser om flera aspekter av det magiska och mystiska Göteborg.  

Statyn på Gustaf Adolfs torg

Gustaf II Adolf staty
Här har du Gustaf II Adolf i egen hög person. Extra skoj att en fågel sitter på hans huvud just nu. Symboliken…

Hela dagen har varit novembermörk och regntung. Grånaden har ramat in spökletardagen perfekt, bidragit med mysstämning. Vår tur i det hemsökta Göteborg började självfallet vid den ikoniska Gustaf II Adolf-statyn på Gustaf Adolfs torg. Konungen ska ha varit intresserad av det ockulta och det sägs att staden byggdes precis här för att han fick ett omen. När han och hans mannar blickade ut över landskapet från Otterhälla och diskuterade huruvida platsen var lämplig för att anlägga den nya staden hördes ett fågelskri. En liten, liten fågel jagades av en stor örn och för att undkomma rovfågeln landade den framför konungens fötter. Örnen började då cirkla ovanför kungen och mannarna och detta var alltså ett gott tecken. Här ska staden ligga, sa Gustaf II Adolf och pekade nedför Otterhällas sluttning, berättas det i Spökhus i Göteborg.  

Börsen

spökar i Börshuset i Göteborg
Kan Börsen vara Göteborgs läskigaste spökhus?

Börsen, eller egentligen Börshuset, på Östra Hamngatan 21 och alltså beläget i anslutning till Gustaf Adolfs torg bär på många spökhistorier. Här knarras det i trappor, hörs det steg och oväsen i korridorerna och gungar ljuskronorna av sig själva. Spökhus i Göteborg förtäljer om en särskild händelse, den när klockorna stannade inför två journalister som skulle skriva om spökerierna på Börsen. Klockorna togs med till urmakaren och så fort de packades upp ur lådorna började de fungera igen. Väl tillbaka på sina platser i Börshuset slutade de åter fungera. Detta ska ha upprepats två gånger – till allas häpnad. En dag drog en kall vind genom rummen och klockorna började fungera som de skulle, sägs det.

Frimurarhuset

Södra Hamngatan 31 i Göteborg
Vad är det egentligen som pågår i Frimurarhuset på Södra Hamngatan 31?

Hur intressant är inte Frimurarorden? Jag hade gärna haft inblick i den och blir alldeles till mig när Jessica berättar om de hemska rykten som omger Frimurarhuset på Södra Hamngatan 31 i Göteborg. Det sägs att frimurarna dricker blod och äter barn i källaren… Som skrivet, rykten! Det måste vara något alldeles visst med Frimurarhusets källare, för om den berättas det också att det finns underjordisk gång som leder till Tyska kyrkans krypta. Hur passagen blev till är egentligen en annan, äldre historia som sträcker sig tillbaka till 1700-talet. Den forne husägaren Rosenschütz lät bygga gången för att kunna sörja sin hädangångna älskade i lugn och ro. Sorgen varade inte så länge. Han skaffade sig ett eget harem.

Norra Hamngatan 6

Nej, jag håller med, ingen vidare trevlig syn. Men låt mig påminna om att här på Norra Hamngatan 6 har DEN (!) Emanuel Swedenborg dinerat och fjärrskådat.

Enligt Spökhus i Göteborg var det i huset på Norra Hamngatan 6 som Emanuel Swedenborg fick sin vision om ett brinnande Stockholm, en vision som visade sig bli sann. Det var på en supé i 1700-talets Göteborg som den då gamle fjärrskådaren förutsåg den så kallade Mariabranden, som härjade i huvudstaden. Det var ingen vacker bild jag fick på huset – någon har haft en kanske inte så rolig kväll. (Med tanke på flaskan och spyan.)

Kronhuset

Kronhuset är ett av Göteborgs äldsta hus. Jag tycker det är jättevackert och kanske inte fullt så dystert eller otäckt som det ser ut.

Kronhuset på Kronhusgatan 1D byggdes någon gång omkring 1640-talet och kan därmed vara ett av Göteborgs äldsta hus. Byggnaden användes först som spannmålsmagasin men snart uppläts den åt militären. Det var också här som Sveriges riksdag invigdes 1660. Men det är inte detta som gör Kronhuset intressant i sammanhanget. På denna plats ska en predikantson ha sålt sin själ till Djävulen i utbyte mot framgång och rikedomar. Det blev en skandal i slutet på 1600-talet. Eftersom gamla rättsprotokoll inte berättar vilket straff predikantsonen fick, tror man att fadern utnyttjade sin makt för att få honom friad.

Jessica kan vara dagens läskigaste syn. Notera det hotfulla ansiktsuttrycket. 😉💖

Vid Kronhuset avslutade jag och Jessica vår lilla rundtur för att gå och fika och sedan traska vidare till Science fiction bokhandeln. Får se vilken stadsdel vi ska utforska nästa gång.

Helloweentider på SVT Play

Skräckfilmens legender

Har du sett Skräckfilmens legender på SVT Play? Denna fråga har den senaste veckan cirkulerat runt i forum där jag är med, och inte utan kollektiv förundran. Skräckfilmens legender är något så ovanligt som en välproducerad dokumentärserie om skräckfilmernas historia. Som grädde på moset streamar SVT även klassiska skräckfilmer just nu. Det här är min chans att se Night of Living Dead från 1968 och att upptäcka för mig nya titlar, som Spider Baby från 1967.

7 olika skräckteman i Skräckfilmens legender  

Varje av de sju avsnitten i Skräckfilmens legender behandlar en subgenre inom skräcken. Jag älskar tätt sammanhållna teman! Kanske är det också därför denna dokumentärserie faller mig så väl i smaken. Att ikoner som Stephen King, Linda Blair, Quentin Tarantino och Jamie Lee Curtis under ledning av Eli Roth reflekterar kring filmerna bidrar också till min wow-känsla. Vad handlar de olika avsnitten om?

1. Zombies

Zombiefilmerna är först ut i avsnittet Zombies. Mycket fokus ligger på George Romeros skräckklassiker Night of the Living Dead (1968) och Dawn of the Dead (1978). Även en av mina favoritserier The Walking Dead (2010-) får vara med på ett hörn. Genom att visa filmklipp illustrerar experterna varför zombier har varit, och fortfarande är, så viktiga symboler för vårt samhälle.

2. Slashers: Då

Nog för att jag har sett min beskärda del av skräckfilmer med Jason, Freddy och Chucky, men slashers är verkligen ingen favorit. Jag tycker de är äckliga – inte läskiga. Får inte ens en kick av dem. I vilket fall, det andra avsnittet handlar om tidiga slashers i stil med Motorsågsmassakern (1974) och Alla helgons blodiga natt (1978). Även om jag ogillar de blodiga scenerna uppskattar jag det kulturhistoriska värdet till tusen. Jättespännande att få komma bakom kulisserna på dessa kultrullar.

3. Slashers: Nu

Jag var tio när Scream (1996) kom och jag ville förbannat gärna köpa filmen. Har nog aldrig behövt tjata på och försökt övertala mamma så mycket som jag gjorde då, Scream som hade rykte om sig att uppmuntra till våld och att visa ovanligt hänsynslösa knivattacker. Det tredje avsnittet i Skräckfilmens legender handlar om den ”moderna” tidens slashers, om filmer som Scream men också om När lammen tystnar (1991) och tortyrporren som blev STOR efter 9/11.  

4. Demoner

Det fjärde avsnittet om demoner är det avsnitt jag gillar mest i Skräckfilmens legender. Inte för att vara sån, va, men jag tror att jag har sett det mesta i fältet och läst min beskärda del av litteratur om demoniska hemsökelser. Här diskuteras demoner utifrån Rosemarys baby (1968) och Exorcisten (1973), som ett par exempel. Hur inspirerande är det inte att få höra Linda Blair berätta om hur det var att spela den besatta Regan?

5. Mordiska bestar

Mordiska bestar kallas det femte avsnittet i Skräckfilmens legender och jag som har en fin relation till Stephen Kings skräckroman Det (1986) och som dessutom gillar 2017-filmatiseringen av boken kan ju inte annat än att mysa. Det får extra mycket kärlek i avsnittet, liksom Frankenstein (1931), Hajen (1975), Gremlins (1984) och The Shape of Water (2017). Underbara monsterfilmer, enligt min mening!

6. Vampyrer

Jag har bara börjat titta på det sjätte avsnittet om vampyrer. I tonåren var vampyrer typ det bästa, coolaste och sexigaste jag visste. Så jag har väl sparat det smaskigaste till sist. Av det lilla jag hunnit se av avsnittet tas filmerna Dracula (1931), En vampyrs bekännelser (1994), Twilight (2008) och tv-serien True Blood (2008-2014) upp i de nördiga samtalen.

7. Spöken

När jag skriver detta inlägg om Helloweentider och Skräckfilmens legender kommer jag på mig själv med att tycka lika mycket om det sjunde avsnittet om spöken som det fjärde om demoner. Det övernaturliga och hemsökelser räknas som mina största passioner i livet, och så har det varit så långt tillbaka jag kan minnas. Övernaturlig skräck är därmed också det jag vurmar mest för inom skräckgenren. I detta avsnitt pratas det särskilt mycket om Poltergeist (1982), The Ring (2002 och om The Shining (1980), som Stephen King öppet erkänner att han kanske inte är överväldigande förtjust i.   

5 sevärdheter på SVT Play så här i Helloweentider

1. Skräckfilmens legender (2019)
2. Night of the Living Dead (1968)
3. Spider Baby (1967)
4. Mänskligt villebråd (1932)
5. A Bucket of Blood (1959)

Lyssnar spänt på Creepypoddens nya Anstaltsserien

läskiga poddar

Jag och Creepypodden har ett långvarigt förhållande. Visst, ibland knakar relationen lite snarare än att spraka, men överlag är den fin. Givande. Som jag har berättat i ett tidigare blogginlägg om tv-serien A Haunting slappnar jag av till skräck och kusligheter. Det är helt enkelt det som får mig att hamna i mysstämning. Sedan flera år tillbaka har Creepypodden varit det jag lyssnat på när jag klockan fem sex på morgonen ger upp soffan och går och lägger mig i sängen, när jag inte vill något hellre än att få sova eller bara komma till ro i kroppen. Över 20 år med värk har gett mig allvarliga sömnstörningar. För det mesta ligger jag därför och tittar på tv på nätterna. Men på morgonkvisten brukar kroppen vara redo för sömn och då är det alltså Creepypodden som gäller.

Nya Anstaltsserien på Creepypodden

Eftersom det är halloweentider har Creepypodden trappat upp produktionen. Under sex dagar släpper de ett nytt avsnitt om dagen. De olika poddavsnitten hänger samman men är ändå fristående, de ingår i Anstaltsserien som ursprungligen är skriven av Matt Dymerski. Serien inleds med att en anställd på en anstalt läser patientjournalerna och i dessa successivt inte bara upptäcker skrämmande saker med patienterna utan med hela anstalten. Jag har för ovanlighetens skull kvällslyssnat på Creepypodden, när jag ikväll suttit och pysslat vid köksbordet. Jag har lyssnat spänt och inte fullt så avslappnat som jag brukar. Även om Anstaltsserien inte handlar om spöken är den ganska ryslig. Jo, faktiskt! Det är än så länge bara mitt i veckan, så jag väntar med iver på att resten av avsnitten ska släppas.

”Lagom” läskiga spökhistorier för barn är svårt…

”Lagom” läskiga spökhistorier för barn är svårt. Det har jag inte minst märkt under mina år i Varbergs skolor, där jag en och annan gång gått över en gräns i mitt berättande. Nej, det är inte jag som lärt era barn Svarta madam (vill få den biten överstökad)!

Men en person har verkligen lyckats hitta balansen mellan för läskigt och för mesigt, barnboksförfattaren Mårten Melin. Han har skrivit den fantastiska serien Spöksystrar, som utgörs av ett gäng mysrysliga, lättlästa kapitelböcker.

Mårten Melins Spöksystrar
Hur underbart fint är inte detta omslag till den första boken i Mårten Melins serie Spöksystrar!? Hanna Granlund har illustrerat samtliga böckerna i serien.

I serien får läsaren följa bästa kompisarna Nila och Maj. De har en lite speciell relation, för Maj är ett spöke. De två möts en dag – och under smått otäcka omständigheter – när Nila genar över kyrkogården. Därefter blir de oskiljaktiga. Maj bestämmer sig till och med för att börja i Nilas klass, hur det nu är möjligt för ett spöke att gå i skolan?

Just nu arbetar jag en hel del på min barnblogg Vi växer så det knakar och jag har precis lagt upp ett inlägg om Mårten Melins Spöksystrar, blir oerhört inspirerad av att det går så bra för bloggen. Hade gärna gått in i skapandet kring den ännu mer.

A Haunting – tv-serie om hemsökta hus i USA

Min box med de fyra första säsongerna i skräck-tv-serien A Haunting. Många av mina saker får behålla nyskicket, men den här boxen är så välanvänd att den nästan rasar samman.

Under mulna och regniga dagar blir det mycket lättare för mig att komma till ro inomhus. När jag inte känner behovet att vara ute i solen är det som om luften går ur mig och då hinner även värken ikapp. Vila är inte bara välkommet, det är ett måste. Vilken tur att jag i dagarna upptäckt att det finns ”nya” avsnitt i min favoritserie A Haunting och vad snällt att jag dessutom tillåtit mig ha ett par lugna förmiddagar.

Hur paradoxalt det än låter finns det inget som får mig att komma till ro så som att titta på skräck. Faktiskt brukar jag slockna när spänningen är som tätast. A Haunting är en skräck-tv-serie om paranormala fenomen och hemsökta hus i USA. Den började sändas på Discovery Channel redan 2005 och har i skrivande stund kommit upp i 10 säsonger, men då genom sändningar på även Destination America och TLC.

Många av avsnitten kretsar kring kända fall, som A Haunting in Connecticut där Ed och Lorraine Warren undersökte huset och bistod vid en exorcism. Lorraine berättar själv om sina övernaturliga upplevelser i flera av avsnitten, liksom de som drabbats av hemsökelserna och spökjägarna som bistått dem gör. Det ger de otäcka berättelserna en större tyngd, känner jag.

Är hemsökelserna i A Haunting mer spännande än i en skräckfilm?

Kan det vara så att A Haunting är mer spännande än en skräckfilm? Med The Conjuring som enda undantag tycker jag det. Utan att lägga in en värdering i huruvida berättelserna i tv-serien är sanna eller inte, riktigt njuter jag av att dras in i dem. De är underhållande, får det att kittlas sådär härligt i maggropen.

A Haunting är en mycket berättande tv-serie. Dokumentära och dramatiserade inslag varvas med varandra, och det är främst de som bor i de hemsökta husen som delar med sig av sina upplevelser. Att titta på A Haunting är lite av min sagostund, och det händer ofta att jag blundar och därmed bara lyssnar till det som sägs.

Vilka av avsnitten i tv-serien levererar bäst hemsökta hus?

Jag gillar smygande skräck och är därför inget fan av så kallade ”jump scares”. Enligt min mening går A Haunting mer och mer åt ”jump scares”- och överdrivna specialeffekter-hållet för varje säsong. Så samtliga avsnitten i de fyra första säsongerna är mina självklara favoriter. Kanske beror det också på att tv-serien ännu känns fräsch och nytänkande i de första säsongerna.

A Haunting in Connecticut är ett av de bästa avsnitten i A Haunting-serien. Det är just denna berättelse som skräckfilmen The Haunting in Connecticut bygger på och jag har även läst Ed och Lorraine Warren-boken om det otäcka begravningshemmet som den svårt sjukdomsdrabbade barnfamiljen flyttar in i.*

Som i så många andra av tv-avsnitten i A Haunting handlar A Haunting in Connecticut om demonisk aktivitet. Hemsökelserna i USA verkar vara betydligt mer dramatiska än de paranormala fenomenen i Sverige. Det är ju otroligt fascinerande i sig… Visst är det?

The Haunting of Summerwind påminner om det hemsökta Amityville och är ett annat exempel på ett hemsökt hus med näst intill demonisk aktivitet. Sallie’s House – ett av de kändaste spökhusen i USA – är ytterligare ett. Googla ”the sallie house” så får du upp massor av fängslande sökträffar.

Var någonstans kan man se A Haunting?

Ett par av de senare A Haunting-säsongerna ligger uppe på TV4 Play. Där har tv-serien döpts till Onda andars hus. Jag har boxar med fyra-fem av de äldre säsongerna hemma, men annars brukar jag fusktitta på Youtube. Jag söker då på ”a haunting season 10”, som exempel och får i och med det upp avsnitten i just den säsongen. Boxarna har jag för övrigt köpt på Amazon.com. Jag är osäker på om de går att få tag på i Sverige.

Noter

* Ed och Lorraine Warren-boken om hemsökelsen i Connecticut heter In a Dark Place och bygger på såväl Warren-parets som Snedeker-familjens fasansfulla upplevelser i det gamla begravningshemmet.