resa i Sverige-arkiv - Livet med Sandra J.

12 juli, 201914 juli, 2019

Från Marstrand till Tjörn – roadtrip i Bohuslän

Roadtrip i Bohuslän, Pilane skulpturpark — Jag inleder detta blogginlägg med ett av mina favoritfotografier från torsdagens roadtrip i Bohuslän. Här inramas Jaume Plensas 14 meter höga Anna-skulptur i Pilane skulpturpark av gröna blad.

Roadtrip i Bohuslän. I onsdags kände jag och bästa vännen Therese spontant för att vi måste uppleva M-a-a-arstrand, Tjörn och alla andra bohuslänska platser. På torsdagsmorgonen hoppade jag in i hennes lilla SEAT och så gasade vi uppåt längs västkusten på ett sånt där härligt tantvis, med en framåtlutad kropp över ratten och näsan in i vindrutan. Jag älskar Thereses unika körstil! (Jag som inte har körkort ska såklart inte kaxa för mycket men kan inte låta bli. Det görs med 110 procent kärlek.)

Från Varberg till Marstrand

Avståndet mellan Varberg och Marstrand är närmare 12 mil. När man har gött tjejsnack susar bilfärden förbi, och det var det som hände oss. Snart var vi framme i den soldränkta turiststad vi kallar M-a-a-arstrand. Skönt att inte vara den enda som inte fattar hur man ska uttala Marstrand rätt.

Upplevelser på Marstrand

roadtrip i Bohuslän, färja i Marstrand — Här står jag och bästa vännen Therese på färjan mellan Koön och Marstrandsön i just Marstrand. På fotot syns både hamnen och Carlstens fästning i småstadssilhuetten.

I vilket fall var vi alltså framme i Marstrand, vårt första stopp på roadtrippen i Bohuslän. För att komma över till Marstrandsön måste vi först åka Marstrandsfärjan från färjeläget på Koön. Överfarten tog ett par minuter – hur smidigt som helst! Redan på färjan Lasse-Maja förstod jag varför Marstrand är ett så omtyckt resmål. Ljuvliga små trähus och kullerstensgator som ringlar upp mot Carlstens fästning; en mycket scenisk stadsmiljö i den bohuslänska skärgården.

Stadsvandring

Jag fotograferar Therese när vi går på Marstrands kullerstensgator. Är barnsligt nöjd med fotot, som fångar såväl Therese som stadslandskapet.

Klockan var strax efter 10. Än så länge var Marstrand lite morgontrött, gatorna tomma i de långa förmiddagsskuggorna. Det var fint att kunna stadsvandra utan att behöva trängas med andra turister.

roadtrip i Bohuslän, Marstrand — Ännu fler bilder på småstadslandskapet på Marstrandsön…

Marstrand är en idyllisk skärgårdsstad. Gamla trähus omgärdade av mormorsträdgårdar i blom, ett och annat litet café, småbutiker, kullerstensgator och backar. Både Carlstens fästning och havet är stående inslag i staden.

Carlstens fästning

Carlstens fästning var en av dagens höjdpunkter. Hela fästningen är ett museum. Man betalar inträde och får sedan ströva relativt fritt på området, som bjuder på allt från mörka fängelseceller till storslagna vyer över Marstrand och öarna runtomkring.

Bygget av Carlstens fästning började 1658. Fästningen har därefter byggts till, utvecklats under flera hundra års tid. Platsen har utsatts för två militäraktioner, en gång på 1600-talet och en annan på 1700-talet. Främst har Carlstens fästning använts som fängelse och arbetsläger. I svensk lag har till och med straffet marstrandsarbete funnits.

Vilka var fångarna på Carlstens fästning? Visserligen skickades mördare och våldtäktsmän hit, men här satt även småtjuvar och lösdrivare fängslade. När jag och Therese gick runt i fängelsecellerna och läste på skyltarna slogs vi av vilka löjliga förseelser en del av fångarna var straffade för – vi hittade även en spännande person i fästningens 1800-talshistoria. Den påhittige tjuven Lasse-Maja.

Lasse-Maja hette egentligen Lars Larsson Molin. Han tjuvade mycket framgångsrikt, hade nämligen ett extraordinärt knep. Genom att klä ut sig till kvinna lyckades han gång på gång undvika att åka fast, tills han slutligen blev påkommen och dömdes till livstids marstrandsarbete i fängelset på Carlstens fästning. Lasse-Maja arbetade som kock. Han måste varit sjuhelsikes bra på matlagning för han benådades efter 26 års fångenskap.

Det var alldeles varmt och vindstilla på Carlstens fästning under vårt besök. Jag som bor i Varberg, och som varit på Varbergs fästning mulna och blåsiga dagar, kan enkelt föreställa mig hur ogästvänlig denna plats annars hade kunnat vara. Atmosfären i fängelsecellerna och lönngången hade en mörk udd som det var ändå, utan att behöva förstärkning av vädret. Jag vet faktiskt inte om jag hade vågat gå i lönngången helt ensam, den fick det att kittla av ett lätt obehag i magen.

Marstrands hamn

På vägen ner från Carlstens fästning gick vi återigen genom den charmiga småstaden, tillbaka till hamnen och färjeläget för att äta. Det var nu lunchtid och betydligt livligare på Marstrands gator. Flera av matställena ligger intill vattnet, och det var just ett av dessa ställen vi valde att slå oss ner på. Veganmaten var väl sisådär, en tråkig sallad, men utsikten över det glittrande vattnet kompenserade för den mediokra lunchen.

I väntan på färjan kom vi på den geniala idén att gå runt Marstrandsön – och missade självfallet färjan på sekunden. Eftersom färjan går med max 15 minuters mellanrum är det ingen katastrof, men efter att också ha sett den lilla strandpromenaden och badplatserna var vi redo att fortsätta vår roadtrip i Bohuslän. Vi – Therese – tantstyrde bilen mot Tjörn och Pilane skulpturpark, som hon har velat visa mig efter ett av sina studiebesök.

Från Marstrand till Tjörn

Jag och Therese är oförbätterliga tidsoptimister. När vi snackar oss samman inför våra utflykter och äventyr tror vi att vi ska hinna med hur mycket som helst. Klockan var över 13 då vi insåg att vi fick ge upp idén om att först åka till Tjörn, därefter till Orust, Lysekil och de andra sevärda platserna i Bohuslän. Det fanns för mycket vi ville göra på Tjörn för att vi skulle hinna med något annat. Över Tjörnbron och mot upplevelserna!

Upplevelser på Tjörn

På Tjörn finns mängder av upplevelser för de konst- och kulturintresserade, som vi båda är men på olika sätt. Vår roadtrip skulle föra oss till två av de bästa sevärdheterna: Pilane skulpturpark och Nordiska akvarellmuseet. Trots alla Thereses superlativer om skulpturparken hade jag inte fattat att den skulle vara så häftig, men här var den i all sin surrealistiska prakt och dessutom på ett forntida gravfält mitt ute i ingenstans.

Pilane skulpturpark

Pilane skulpturpark… Var börjar jag? Det här kan vara något av det coolaste jag sett. Någonsin. Så är också platsen rankad som en av de 10 bästa skulpturparkerna i Europa. Redan sett från parkeringen skjuter det gigantiska, vita huvudet upp i landskapet, som ett hologram eller en pappersfigur på den knallblå himlen.

Den spanske konstnären Jaume Plensa har gjort Anna, utan jämförelse den mest ikoniska skulpturen i Pilane. Anna-huvudet följde oss vart vi än gick i parken, och oavsett vid vilken av de 18 skulpturerna vi stannade längs promenadstigen. Flera av skulpturerna är placerade högt uppe på de bohuslänska klipporna, så jag var tvungen att klättra för att få de perfekta fotografierna. Uscha, sommarvärmen från eftermiddagssolen och träningsvärken i låren från veckans tidigare pass!

Glasfiber, patinerad brons, galvaniserat stål och carraramarmor är exempel på material Pilane-skulpturerna är gjorda av. Förtjusta mummel i stil med Å, DET HÄR ÄR SÅ SALVADOR DALÍ hördes från flera av besökarna, och jag kunde inte annat än att hålla med. Jag hade en surrealistisk känsla under hela besöket i Pilane skulpturpark.

Upplägget uppmuntrar till att man som besökare ska kliva in i den drömlika utställningen, uppleva den på nära håll. Det är fritt fram att klättra upp till skulpturerna, gå runt dem, känna på dem. Gå in i dem, som i fallet med skulpturen Optic Labyrinth av Conrad Shawcross. Anna-huvudet framträder som en synvilla… men så är många av skulpturerna också optiska illusioner. Mindfucking, mindbending.

Nordiska akvarellmuseet

Nordiska akvarellmuseet ligger i Skärhamn och bara några kilometer från Pilane skulpturpark. Skärhamn är i sin egen rätt en sevärdhet, men museet med de så omtalade akvarellutställningarna var på väg att stänga för kvällen så vi skyndade dit.

Roadtrip i Bohuslän, Nordiska akvarellmuseet, målningar av Mats Gustafsson — Akvarellmålningar från sommarutställningen på Nordiska akvarellmuseet i Skärhamn. Konstnären är Mats Gustafsson och han är känd för sina flytande naturmotiv, målningar i rörelse och förändring. Man får inte fotografera med blixt inne på museet så ljuset i bilderna är verkligen kasst. Jag har gjort vad jag har kunnat för att stabilisera det i efterhand– men icke!

Nordiska akvarellmuseet har ett fantastiskt fint läge i hamnen. Byggnaden är modern, smälter samman med klipporna och havet. Jag har hört så bra saker om museet att jag hade väntat mig ett stort sådant. Jag upplevde det i själva verket som ganska litet.

Roadtrip i Bohuslän, Nordiska akvarellmuseet, målningar av Lars Lerin — Lars Lerins underbart fina och fängslande collage av svenska hus och hem. Jag misstänker att Therese fascinerades av det politiska budskapet i collaget, precis som jag. Vi tittade på målningarna länge.

Men den ringa storleken gjorde mig inte så mycket, för det viktigaste är trots allt kvaliteten på utställningarna. Jag tyckte mycket om det jag såg på museet, från utställningen med Mats Gustafssons levande natur- och modeakvareller till Lars Lerins akvarellmålningar av hus och hem i Sverige.

Roadtrip i Bohuslän, Nordiska akvarellmuseet, målningar av Martin Jacobson — Denna akvarellmålning är gjord av Martin Jacobson. Jag fastnade för hans naturmålningar som har sagolika stämningar och talar direkt till min fantasi. Det är precis så här jag tänker på mina skogspromenader.

Överraskande nog fick vi även se ett gäng av Gunilla Bergströms originalbilder från Alfons Åberg-böckerna. Så mycket igenkänning och nostalgi från barndomen! Att gå på den här typen av konstmuseum är inte riktigt Thereses grej – snäll kompis jag har som ändå går med – men jag är säker på att hon tyckte det var roligt att se Alfons Åberg-bilderna.

Skärhamn

Vilken kustidyll! Vår roadtrip i Bohuslän fick ett perfekt avslut i och med vår lilla vandring i Skärhamns hamnområde med rödmålade fiskebodar. Jag och Therese hade typ en deal: först Nordiska akvarellmuseet och sedan glasscaféet en bit bort.

Varken glasscaféet eller restaurangerna i fiskebodarna imponerade med veganalternativen, så det blev inget stilla, utdraget kvällsmys i hamnen, som vi hade hoppats på. Klockan var ändå efter 19 och vi var nöjda med vår upplevelserika dag, så det var dags att åka hem till Varberg.

Från Tjörn till Varberg

Du kan ju tänka dig trösten i att MAX fanns på hemvägen och som ett hägrande stopp mitt i den 14 mils långa resan från Skärhamn på Tjörn till Varberg i Halland. Jag brukar tycka att hemresor är urtrista, men just den här färden hem var rolig. Vi spelade 90-talsmusik och fulsjöng hela vägen. En kul, energigivande musikalisk nostalgitripp tillbaka till sången och dansen på tonårsrummet.

9 juli, 201914 juli, 2019

Stapla stenar för fokus, lugn…

stenskulpturer i Varberg, staplade stenar vid Varbergs kusthotell, stenar på Subbehalvön — Här är en stenskulptur i närbild. Folk som vandrar på Subbehalvön vid Varbergs kusthotell stannar alltså för att stapla stenar på varandra. Vissa dagar är här säkert 20 30 skulpturer. Att stapla stenar är en övning i mindfulness, och som ger både fokus, lugn och medveten närvaro. Under tiden försvinner allt annat än uppgiften, de salta vindarna och det brusande havet. Det är en mäktig miljö att stanna upp och vara i.

… Eller för att det är en rolig grej. Jag vet inte när eller hur traditionen att stapla stenar på Subbehalvön vid Varbergs kusthotell började. Här är stenskulpturerna i alla fall, nästan varje dag och så även ikväll. Jag går och lyssnar på ljudboken Trollbunden, första delen i Margit Sandemos bokserie Sagan om Isfolket, men hajar till när jag ser de många stenformationerna. De ger onekligen kustlandskapet med de hårda klipporna och böljande vågorna ett smått overkligt utseende.

Jag stannar och tittar på stenarna, blir frestad att stapla sten på sten jag också, försjunka i ett totalt fokus, andas lugnt medan jag balanserar stenarna på varandra. Men det här är bara en kort runda för att lindra värken i nacken och ryggen, för att komma bort från datorn en stund och för att få nytt syre. Jag måste traska hemåt, uppbåda ett annat fokus. Nu ska jag plöja igenom uppgiftshögen . På tal om Sagan om Isfolket – så underbart att få återstifta bekantskapen med böckerna!

4 juli, 201914 juli, 2019

Dinosaurier på Universeum och vegokäk på Café Sirius

t rex — En verklighetstrogen Tyrannosaurus på Universeums tillfälliga dinosaurieutställning.

Ska jag kolla på gamla klänningar och svensk 1900-talskonst eller på skräckinjagande dinosaurier och läsvärda fantasyböcker? Det är en kall, nästan lite höstlig sommardag när den populärkulturella nörden i mig vinner över museinörden. Jag har för ont i kroppen och är för trött för att orka ett kulturhistoriskt museimaraton i Göteborg idag. Universeum får det bli, bestämmer jag mig på tåget från Varberg till Göteborg – och ett besök på Science fiction bokhandeln för att käka på Café Sirius. Även om jag inte mår hundra idag är det skönt att komma hemifrån och slippa datorn.

Akvarier, regnskog och dinosaurier på Universeum i Göteborg

Svenska vatten och exotiska akvarier

Vad är Universeum i Göteborg? Ett museum, ett upplevelsecentrum? Svårt att ringa in exakt, men även jag som vuxen upptäcker redan i den första avdelningen Vattnets väg att jag lär mig massor nytt. Här har Universeum byggt upp miljöer så att vi besökare kan se hur livet ser ut i exempelvis Västerhavet och Östersjön. Vattnets väg leder i ett snyggt flöde vidare till Akvariehallen med sina exotiska fiskar.

sjöhäst på Universeum i Göteborg — När man fotograferar genom ett tjockt akvarieglas blir bilderna inte så bra. Annars är ju motivet otroligt sött. En sjöhäst.

clownfisk på Universeum i Göteborg — Titta Nemo! Det säger nästan varenda unge när clownfisken simmar ut från reven i akvariet.

Akvariehallen på Universeum rymmer både små och stora akvarier. Universeum säger själva att de har några av världens största akvarier, med tillsammans över 3 miljoner liter vatten. Jag är löjligt skraj för hajar och stannar istället lite extra framför sjöhästarna och clownfiskarna. Det slår mig hur fridfullt det är att blicka in i ett akvarium. Reptilariet är inte lika stillsamt denna dag. Tvärtom är det fart i ormarna, som gapar stort och väser åt oss åskådare. Superhäftigt.

Fåglar och apor i Regnskogen

Mitt vad jag själv tycker stämningsfulla foto från Regnskogen på Universeum i Göteborg.

Små gångar, trappor och hängbroar binder samman de olika våningarna och sektionerna i Regnskogen på Universeum.

Jag har begett mig till Universeum för att titta på dinosaurieutställningen. Men det är i Regnskogen jag drabbas av en sån total hänförelse att jag inte riktigt kan slita mig härifrån. Växter, hängbroar, extrem luftfuktighet, Amazonfloden i miniatyr, trädkojor, fåglar och apor om vartannat. Det är inte så lite fantastiskt vad Universeum lyckats åstadkomma här – som en annan värld. Jag har alltid undrat hur det skulle vara att ha tukaner flaxande över huvudet, i det fria. Nu vet jag. Typ.

En röd ibis äter från ett av fågelborden.

Det enda kruxet med regnskogen på Universeum är att luftfuktigheten triggar smärtan ännu mer. Jag som redan har en skitdag med sprängvärk i hela kroppen kommer få det rejält kämpigt från och med nu. Det är på grund av smärtan jag till slut lämnar Regnskogen, men inte förrän jag fått beundra de tvåfärgade tamarinderna på riktigt nära håll och på så sätt fått lite balsam. Jag skyndar genom rymden och labbet och lägger min sista kraft på dinosaurierna. DINOSAURIERNA.

… och tukaner på vägen ut från Universeums regnskog.

Dinosaurier på Göteborgs häftigaste takterrass

Dinosaurieutsällningen på Universeum i Göteborg — Den tillfälliga dinosaurieutställningen på Universeum i Göteborg är belägen på byggnadens takterrass.

stegosaurus — En verklighetstrogen Stegosaurus i närbild.

Just nu har Universeum Göteborgs häftigaste takterrass. Fin utsikt över staden, restaurangen Taktäppan och så konstfullt uppbyggda miljöer med dinosaurer. Inga fjantiga dinosaurier i plast. Jag menar dinosaurier som rör på sig och låter, dinosaurier med stålskelett, motorer, realistiska skinn och tänder. Verklighetstrogna dinosaurier. Tyrannosaurus rex, Triceratops, Velociraptor, Brachiosaurus och flera andra dinosaurier i naturliga storlekar. Jag vet inte vilka som är mest exalterade, vi vuxna eller barnen?

Snabb vila och vegokäk på Café Sirius i Göteborg

vegan mat i Göteborg — Den veganska maträtten Melodias på Café Sirius i Göteborg.

När jag når Science fiction bokhandeln och Café Sirius bortanför Göteborgs domkyrka har jag också nått min fysiska gräns. Hur ont jag än har måste jag äta och det får bli vegokäk i form av vegansalladen Melodia. Café Sirius ligger inne på Science fiction bokhandeln och är en underbar plats. Här samlas fantastikfantaster för att filosofera, spela brädspel, läsa och skriva nästa stora bok.

Brädspel på Café Sirius i Göteborg — Café Sirius på Science fiction bokhandeln i Göteborg. Här spelas det brädspel. Det finns en hylla med spel man kan vraka och välja från. Jag älskar det här stället.

Pissig värkdag eller inte, jag älskar att vara här och inspireras. Jag sitter dock inte kvar så länge eftersom jag snabbt vill botanisera i vad jag tycker Sveriges bästa utbud av böcker innan jag sätter mig på tåget hem till Varberg. Tågresan går inte fort nog, trots lite verklighetsflykt i form av första boken i Margit Sandemos serie Sagan om Isfolket. Tack vare den nya säsongen av Stranger things kan jag fortsätta nörda väl hemma – men nu i ryggläge.

Café Sirius på Science fiction bokhandeln i Göteborg — Ingången till Café Sirius finns inne i Science fiction bokhandeln.

Ett och halvt avsnitt senare sover jag som en stock. När jag vaknar efter två timmar känner jag mig genomsliten. Var det värt att pressa mig själv så på Universeum? Ja, helt klart. Jag ler fortfarande åt aporna och dinosaurierna. Det är ett bra betyg, och jag vill inte låta värken hindra mig från att ha roligt.

28 juni, 201914 juli, 2019

Peter Jöback på Liseberg – och en hjärtevärmande kväll med mamma

När Peter Jöback uppträder på Stora scenen på Liseberg får man räkna med en tät publik. Jag tränger mig fram för att knäppa av några foton. Röken uppe på scenen gör det omöjligt att fotografera snyggt. Jag trodde verkligen att jag fick till det; min lilla segergest och mitt stora, oerhört självbelåtna flin lockade till en del skratt i publikhavet. #sakervibaragör

Jag och mamma älskar musikaler. Ibland åker vi till London bara för att gå på West End och då blir det gärna tre fyra fem musikaler i ett nafs. Idag räckte det att vi begav oss till Liseberg i Göteborg för att få lyssna på en av världens bästa musikalartister. Peter Jöback uppträdde på Stora scenen. Mamma var snäll och körde dit, så att vi sjuklingar inte skulle trötta ut oss för mycket och kunde åka hem när kropparna sa stopp. Tryggt.

Det har varit så mycket sjukdom och död i den allra närmaste kretsen de senaste åren att jag tror vi glömt bort att göra roliga saker tillsammans. Aldrig att vi har gått ner oss totalt – Jönssons kämpar alltid på – men ibland tar livet en sådan vändning att man först och främst får fokusera på att ta sig igenom dagen, veckan och året. Att resa till London eller att gå på musikaler är just då kanske inte prio ett.

Slänggungan på Liseberg, åkattraktioner — På bilden ser du Slänggungan, en av åkattraktionerna på Liseberg. Jag tycker det blir så fint när fotografiet suddas ut av bara farten, om du förstår hur jag menar?

Jag ser det som ett väldigt gott tecken att vi har börjat göra små utflykter igen, att vardagen har blivit lite, lite stabilare. Först en middag på Pinchos vid Heden, därefter tokspel på godishjulen på Liseberg – mamma älskar lyckohjulen – och sedan en konsert med en av de främsta. Både jag och mamma tycker Peter Jöback levererade hjärta, smärta och fest.

Det var en fin och personlig konsert. Hur mycket smälter man inte när Peter Jöback sjunger Guldet blev till sand ur Kristina från Duvemåla eller The music of the night ur The Phantom of the opera? Jag tycker om denna något äldre Jöback, som sjunger med livserfarenhet och skämtar om sin egen andfåddhet på scen.

Peter Jöback på Liseberg, musik på Stora scenen — Peter Jöback och Frida Öhrn sjunger Everybody hurts. Fantastiskt fint! Berörande på djupet.

Tillsammans med sångerskan Frida Öhrn gjorde han en träffande vacker version av R.E.M:s klassiker Everybody hurts. Vilken diva Frida Öhrn är btw! Jag menar det i ordets mest positiva bemärkelse. Hon kan verkligen inta en scen och sjunga som ingen annan – en perfect match till Peter Jöback. Så hade hon så galet snygga kläder också. Wow!

26 juni, 201914 juli, 2019

Subbehalvön bjuder på vacker natur vid Varbergs kusthotell

Subbe fyr på Subbeberget skymtar bakom sanddynorna i Lilla Apelviken.

En vacker sommardag vid Varbergs kusthotell. Både varbergsbor och turister vistas i Lilla Apelviken, även kallat Kåsa. Trots ihållande feber, sprängvärk och 24 graders värme har jag begett mig hit för att fotografera naturen på Subbehalvön. Frisk luft gör alltid gott! Tillsammans med Lilla Apelviken, strandpromenaden, Hästhagabergen och sanatoriemiljön är Subbehalvön ett av de områden som gör såväl kusthotellet som Varberg unikt.

Varbergs kusthotell en varm sommardag i juni.

Subbehalvön runt – tips på vandring vid Varbergs kusthotell

Jag går runt Subbehalvön nästan dagligen. Det innebär en vandring på någon kilometer och är egentligen en förlängning av min enmilare nere vid Apelviken och Varberg söder. Jag vet att många av hotellgästerna på Varbergs kusthotell motionerar runt på halvön – och under sommartid cyklar och går även gästerna från Apelvikens camping i naturområdet. Det är ändå ganska lugnt häromkring idag, bitvis folktomt.

När du vandrar runt Subbehalvön kan du välja att antingen fortsätta runt till kusthotellet eller att gå vidare till Stora Apelviken. Oavsett målet för vandringen färdas du genom karg kustnatur, lummiga kulturskogar och historiska miljöer. Havet är alltid lika praktfullt. En dag som denna glittrar det, även om disigheten inte riktigt släpper igenom solen och vinden piskar upp skummande vågor.

Lilla Apelviken – populär strand vid kusthotellet i Varberg

Lagom mycket folk i Lilla Apelviken så här före högsäsong – och trots en varm sommardag.

Ja, det är verkligen varmt idag, men lite lagom mycket folk i Lilla Apelviken. Om ett par veckor kommer här troligen vara packat med solbadare så det gäller att passa på att njuta. Kusthotellet i Varberg ligger vid just den här populära stranden och det är också här som vandringen runt Subbehalvön börjar. Härifrån kan du tydligt se hur mäktigt Subbe fyr avtecknar sig mot horisonten. Den är högt belägen, på Subbeberget. Luften doftar av tång och strandnypon – hur ljuvlig är inte rosendoften som färdas med vindpustarna?

Det finns även en badbrygga ner i havet vid Lilla Apelviken.

Lämningen efter Carl Larssons sommarstuga i Varberg

Lämningen efter en stenhuggarbostad konstnären Carl Larsson och hans familj hyrde 1887.

Det finns en härlig ruin eller lämning på Subbehalvön. Lämningen är delvis efter en gammal stenhuggarbostad men platsen är mest känd som Carl Larssons sommarstuga. Faktiskt hyrde konstnären och hans familj bostaden 1887. Det här är en underbar plats, med skog, hav och tusenskönor på marken. Helt perfekt för en picknick i det gröna. Varför inte köpa med dig en kaffe från Varbergs kusthotell eller en glass från kiosken som är sommaröppen?

Samma lämning sedd från andra hållet – nu med den spektakulära havsutsikten. Här vill i alla fall jag ha en picknick.

Subbeberget har både fyr och utsikt till Varbergs fästning

Här är Subbe fyr på nära håll. Jag har “klättrat” upp på Subbeberget för att komma hit.

Subbeberget tornar upp sig med Subbe fyr på toppen. Runtomkring bergets fot finns ett gammalt stenbrott där man brutit varbergsgranit, som jag förstått det. För att komma upp på berget kan du vika av på en liten stig och därefter klättra. Terrängen är snårig och stenig men inte särskilt jobbig att ta sig upp i. Den vackra Subbe fyr och utsikten bort till Varbergs fästning är värd den lilla ansträngningen.

Från Subbeberget kan du se ut över strandpromenaden och ända bort till Varbergs fästning. Idag är det disigt, därav den suddiga bakgrunden.

Ett övergivet gammalt vattentorn på Subbehalvön

Träskylten som visar vägen till det gamla vattentornet på Subbehalvön.

Vid sträckan i närheten av Subbeberget är naturen fortfarande karg. Visserligen full av enesnår, strandvass samt en och annan sommarblomma – men inte så lummig som resten av Subbehalvön snart ska bli. Det är i gränslandet mellan kargheten och lummigheten som det gamla vattentornet i Varberg ligger. Det är halvtomhalvt övergivet, åtminstone är det så det känns när jag som ensam vandrare trampar upp de igenvuxna stigarna som leder till det. En skylt i trä visar vägen till vattentornet så det är svårt att missa det. Dessutom avtecknar sig byggnaden nästan som ett sagoslott mot himlen och är ett stående inslag i landskapet häromkring. Så här otroligt fint byggde man alltså vattentornen förr i tiden.

Det gamla vattentornet på ett ganska nära håll. Jag är lite mallig över att jag vågade mig in i vildvuxenheten och ensligheten för att ta mig hit. Nu har jag säkert fått en miljon fästingbett men åtminstone inte råkat ut för en brutal seriemördarattack, uppenbarligen. Man får vara glad för det lilla!

Ensliga badplatser bortanför Varbergs populära stränder

Du kan bada från klipporna på Subbehalvön. Här är så rofullt och vackert.

Utmed kustlinjen på Subbehalvön finns massor av ensliga badplatser. Om du inte har något emot att sola på och bada från klippor kan jag varmt rekommendera detta naturområde. Badplatserna på Subbehalvön ligger precis mittemellan Lilla Apelviken och Stora Apelviken och ligger därmed bara ett stenkast från Varbergs kusthotell.

Jag var ju bara tvungen att fotografera strandvassen eller strandgräset eller vad det nu är. Ursäkta en okunnig! Visst ger detta vad-det-nu-är rätt känsla för kusten i Varberg?

Kulturskogar och historiska platser i Varbergs kustmiljö

Inget fotografi i världen kan göra det illgröna rättvisa…

Jag kan inte få nog av att titta på vackert formade träd. Naturens skulpturer.

Så en vacker och vild sommarblomma på det. Inte heller här vet jag vilken blomma jag fotat. Men jag jobbar på det!

Jag älskar hur fint kustlandskapet och skogslandskapet ånyo möts vid Subbehalvön, Nils Kreugers väg och Varbergs kusthotell. När du snart gått runt halvön smälter kusten samman med illgröna kulturskogar och anrika sanatoriebyggnader. De av naturen sinnrikt formade träden och den av människans hand resta kyrkogården är mina personliga favoriter i den här änden av naturområdet.

Varbergs kusthotell var från början ett kustsanatorium. Hit kom tuberkulossjuka från hela Sverige. På kyrkogården är sjukhusgrundaren Johan Severin Almer och ett hundratal av tuberkulospatienterna begravna. Många av patienterna var sorgligt nog barn. Under somrarna erbjuds gratis guidade turer på kyrkogården. De ger en jättespännande inblick i Varbergs historia – komsikomsi!

Kapellet på kyrkogården vid Varbergs kusthotell.

På den lilla kyrkogården vid kusthotellet i Varberg kan du gå på en gratis guidad tur och få veta mer om de tuberkulospatienter som ligger begravna här.

Nils Kreugers väg vid Varbergs kusthotell – länken mellan Subbehalvön och Lilla Apelviken.

Bortanför kröken på Nils Kreugers väg och vid kyrkogården väntar återigen Lilla Apelviken och kusthotellet i Varberg. Allt det här fantastiska kan du uppleva på mellan 30 och 60 minuter – eller på ett par timmar om du även väljer att bada och/eller gå på en guidad tur.

Efter att ha rundat kröken vid Nils Kreugers väg skymtar Lilla Apelviken igen…

17 juni, 201914 juli, 2019

22+ upplevelser längs strandpromenaden i Varberg

Strandpromenaden i Varberg. Det är en plats jag tycker väldigt mycket om och som jag därför vill berätta om i mitt allra första blogginlägg här på Livet med Sandra J. Jag har bott i Varberg i hela mitt liv och alltid älskat att vandra i staden.

Strandnejlikor med humlor. Jag inleder med ett av dagens finaste ögonblick.

Idag fick jag ett par lediga timmar, tog med mig kameran ut till just strandpromenaden för att fotografera de upplevelser som finns här under sommaren. Något för alla intressen och åldrar, kan jag lova. Läs och se mina 22+ tips här nedanför!

Strandpromenaden i Varberg är 2,4 kilometer lång

Strandpromenaden i Varberg är 2,4 kilometer lång. Om man går vägen från det håll jag gjorde idag börjar den vid Varbergs fästning och slutar vid Kusthotellet. Promenaden stod klar 1912 och är en av de mest ikoniska sevärdheterna i staden. Eftersom både hamnen och Apelviken ligger i nära anslutning till strandpromenaden har jag valt att ha med dessa platser på min lista över upplevelser.

22+ upplevelser längs strandpromenaden

Nu kommer jag till saken – här har du upplevelserna längs strandpromenaden i min hemstad!

1. Hamnen

Hamnen i Varberg är faktiskt ganska mysig. Här finns restauranger, caféer, minigolf och fiskebåtar. 2019 är det sista året för färjan mellan Varberg och Grenå, som därefter flyttas till Halmstad. Fästningen och dess sagolika vallgrav tronar över hamnen. Gå till Varbergs fästning för att börja strandpromenaden.

2. Fästningen

Varbergs fästning har anor tillbaka till medeltiden. Det nuvarande utseendet började ta form på 1500-talet, under den danske konungen Kristian IV:s styre. Då fästningen står på ett berg syns den tydligt från strandpromenaden – så praktfullt och vackert! Jag tycker absolut att du ska besöka Varbergs fästning. Den är inte bara en storslagen historisk miljö, utan ett museum med såväl Bockstensmannens skelett som Karl XII:s kulknapp.

3. Kallbadhuset

Kallbadhuset i Varberg är en helt otroligt fin byggnad. Du har kanske sett den på fotografier och målningar? Här kan du kallbada, bada bastu och fika året runt. Kallbadhuset har byggts upp flera gånger. Den här byggnaden är från 1903.

4. Barnstranden

Barnens barnstrand ligger alldeles invid hamnen, fästningen och kallbadhuset. Stranden är långgrund och därför har många barnfamiljer hållit till här genom decennierna. Vattnet kryper dock längre och längre upp för varje år… Societetsparken med den stora lekplatsen Spökitetsparken ligger bara ett stenkast bort från Barnens badstrand. Det går lätt att planera för en heldag med sol, bad, lek, minigolf och glass i denna ände av strandpromenaden.

5. Fästningsbadet

Fästningsbadet är ett nytt tillskott till strandpromenaden i Varberg. Här finns soldäck, badbrygga och hopptorn. Denna plats för sol och bad ligger också invid Varbergs fästning. Gå ut på piren för att komma till soldäcket!

6. Fästningsterassen

Uppe på fästningen finns flera bra restauranger. Fästningsterassen ligger i utkanten av fästningsområdet och kan stoltsera med en spektakulär utsikt över havet. Här serveras många fisk- och skaldjursrätter.

7. Fästningshörnan

Fästningshörnan är en stor gräsplätt nedanför hörnan av Varbergs fästning. Här hålls många konserter under somrarna. Ljumma kvällar är detta också en populär samlingsplats. Här äts det medhavd picknickmat, spelas det kubb och chillas det i solnedgången. Missa inte gympapassen med Friskis & Svettis varje sommar! De lockar massor av hurtbullar hit – och de är gratis.

8. Simstadion

På Simstadion i Varberg kan du bada i utomhuspooler. Det finns både barnpooler och vuxenpooler. På somrarna anordnas många evenemang, som vattengymnastik, vattendisco och simskolor. Bassängerna är fyllda med uppvärmt havsvatten, och visst är det härligt att kunna gå hit en sommardag som denna när vattnet i havet fortfarande är kallt.

9. Promenadvägen

Redan vid den ena änden finns så många upplevelser att jag knappt har kommit till själva promenadvägen. Strandpromenaden utgörs av en asfalterad väg, som ringlar bort, bort i kustlandskapet mot Kusthotellet och Subbe fyr.

10. Rantzauklippan

Vänd blicken åt vänster så ser du Rantzauklippan! Detta är en historisk plats i Varberg. Klippan har ett ultimat strategiskt läge och har brukats i flera viktiga slag.

11. Nakenbaden

Strandpromenaden fortsätter förbi nakenbaden. Här finns nakenbad för både damer och herrar. Jag har av givna orsaker aldrig varit på herrarnas, men damernas har jag varit på flera gånger. Många väljer att bada i havet från bryggorna i nakenbaden. Jag har väninnor som ser damernas som en härlig fristad – även om de inte nakenbadar. Baden är utrustade med fräscha toaletter.

12. Ankaret

Ankaret vid strandpromenaden i Varberg är ännu en populär mötesplats. Inte minst under somrarna. Då brukar det vara smockfullt här. Folk hänger, grillar och badar. Här går det att bada från klipporna, den lilla stranden eller badbryggorna.

13. Kärleksparken

Kärleksparken är både en park och en restaurang. Den ligger vid Ankaret och i en liten skog. Detta matställe har endast öppet från april till augusti. Här serveras bland annat pizza, sallad, hamburgartallrik, rödspätta och pyttipanna. Bonustips: de offentliga toaletterna. Ifall det krisar längs strandpromenaden och du inte vill gå in på nakenbaden.

14. Havet

Jag tycker att det är först efter Ankaret och Kärleksparken som den verkliga naturkänslan infinner sig. Just här blir havet lite mer oändligt. Det kan bero på att sträckan från och med nu inte är lika bebyggd, med undantag för parkbänkar.

15. Badplatserna

På båda sidorna om dig har du klipporna. Här kan du vila och sola i avskildhet. Havet finns på högersidan, hoppa ner i det från klipporna om du törs!

16. Måsskrina

Ingen havskänsla utan fiskmåsarna och deras skrin. Jag älskar att följa måsarna med blicken och hur skickligt de seglar med vindarna. Vindarna längs strandpromenaden i Varberg kan vara obarmhärtiga. De för med sig den ljuvligt salta doften av hav och tång.

17. Blommorna

När jag ändå späder på med naturupplevelser – hur underbart är det inte med alla vilda sommarblommor? Strandpromenaden kantas av strandnejlikor och strandnypon. Jag låg nästan raklång på marken för att komma riktigt nära blomstren. Vad gör man inte för att få till ett snyggt foto!?

18. Hästhagabergen

Hästhagabergen är ett jättefint strövområde längs strandpromenaden i Varberg. Det ligger på höjden till vänster om promenadvägen. Blicka ut över havet och staden härifrån.

19. Lilla Apelviken

Lilla Apelviken eller Kåsa är populär bland oss varbergare. Detta är en sandstrand med medeldjupt vatten. Kanske inte ideal för småbarnsfamiljer… Men oj, så härlig plats för oss som kan simma! Jag har tillbringat en och annan sommardag här.

20. Subbe fyr

Subbe fyr ligger på Subbeberget och Subbehalvön. Precis som Varbergs fästning och Kusthotellet är fyren ett stående inslag i kustlandskapet. När du går strandpromenaden ser du både Subbe fyr och Varbergs kusthotell framför dig.

21. Kusthotellet

Varbergs kusthotell är ett vackert hotellkomplex vid Lilla Apelviken. Strandpromenaden slutar officiellt vid denna plats. Här finns hotell och spa, restaurang och bar. Du behöver inte vara hotellgäst för att utnyttja spat eller äta på restaurangen. Jag rentav uppmuntrar dig att slå dig ner på uteserveringen och njuta. Stämningen är så lugn och avslappnad här – och maten god. Jag som är vegan har till och med hittat bra matalternativ på Kusthotellet, som ju inte heller är främmande för grön hälsomat.

22. Apelviken

Apelviken ligger i närheten av Lilla Apelviken och Kåsa. Fortsätt gärna promenaden hit. Du kommer då till en lång, vit sandstrand med ett stort utbud av restauranger och aktiviteter. Visste du att Apelviken är ett populärt tillhåll för vindsurfare? Jag tycker att surfarkulturen märks av mer och mer i Apelviken i Varberg. Bägge tummarna upp åt den sjysta stämningen!

Strandnypon med en perfekt rosa färg. Jag är helt besatt av vilda blommor. Kan inget om dem men stannar alltid upp för att beundra deras utsökta skönhet.

I Apelviken är det slut på min vandring. Jag viker av på vägen som leder hemåt. Där väntar jobb. Jag bär med mig bilderna av strandnyponen och strandnejlikorna hem.