Göra sig kvitt Eddy Bellegueule av Édouard Louis

edouard louis böcker

Förra veckan började jag utforska Édouard Louis författarskap. Jag har läst ut hans debutroman Göra sig kvitt Eddy Bellegueule och påbörjat Vem dödade min far, därefter väntar Våldets historia.

Göra sig kvitt Eddy Bellegueule, boken väcker ett enormt obehag i mig. Missförstå mig inte, det här är ett lysande litterärt verk. Det är mer skarpsinnet i den tragiska uppväxtskildringen som gör att jag känner misären i varenda nerv.

Författaren berättar om hur det är att växa upp i en liten fransk håla med snäva maskulinitetsideal. Han skriver om våndan i att vara homosexuell och ”flickig” i en sådan kontext, om hur längtan efter att passa in leder till självutplåning.

Det är ju jättehemskt – ofattbart – att en tioåring ska behöva växa upp med känslan av att man inte älskas för den man är, här gäller det en uppväxt på 90-talet.  Tillvaron i hemmet: ett ständigt ifrågasättande. Tillvaron i skolan: ett ständigt hat.

Nyanserade perspektiv på uppväxten i en fransk by

Det är så mycket som gör att unge Eddy vill bli en annan. I Göra sig kvitt Eddy Bellegueule skildrar han den dysfunktionella familjen och sociala misären. Det är inte för intet som boken klassas som arbetarlitteratur, den är nämligen en stark klasskildring.

I den nordfranska byn har Édouard Louis familj inga möjligheter, de är så fattiga att såväl Frankrikes som världens dörrar upplevs som stängda för dem. Det är både en känsla och ett faktum att de hör till samhällets bottenskrap (ursäkta ordvalet).

När man inte släpps in skapar man en parallell tillvaro och eftersom många i byn upplever samma hopplöshet lever de efter sina egna regler, normer. Normerna säger att alla pojkar som växer upp bör bli fabriksarbetande hårdingar – gärna småkriminella fyllebultar.

Édouard Louis studerar sociologi och det tycker jag märks tydligt i Göra sig kvitt Eddy Bellegueule, i nyanserna. Louis skriver som en person som vill förstå och väcka andras förståelse, snarare än en som bara hytter med fingret.

För mig är det nyanseringen som gör det, att jag tycker jag läst ett litet mästerverk med ett stort skarpsinne. Visserligen ett mästerverk som gett mig magont under läsningen, men klart som sjutton att man ska beröras av en bok.

Mer information om Göra sig kvitt Eddy Bellegueule

göra sig kvitt eddy bellegueule

Originaltitel: En finir avec Eddy Bellegueule
Serie:
Författare: Édouard Louis
Översättare: Marianne Tufvesson
Utgivningsår: 2015
Bokförlag: Wahlström & Widstrand
Sidantal: 171

Sorgen bär fjäderdräkt av Max Porter

max porter böcker

En älskad fru och mamma går bort, plötsligt knackar sorgen i skepnad av Kråka på. Det här är utgångspunkten i Max Porters säregna och avgrundsdjupa roman Sorgen bär fjäderdräkt, eller Grief is the thing with feathers som den heter i engelskt original. Titeln är en direkt anspelning på Emily Dickinsons dikt Hope is the thing with feathers.

Handlingen är dock inspirerad av Ted Hughes numera klassiska diktsamling Kråka, eller The Crow. Efter makan Sylvia Plaths död blev ju Hughes änkling, precis som huvudkaraktären blir i Sorgen bär fjäderdräkt. Om jag förstått saken rätt ska Hughes ha skrivit diktsamlingen när han fortfarande skakades av den tunga förlusten.

Faderns sorg så djup att barnen glöms bort

Huvudkaraktären i Sorgen bär fjäderdräkt förefaller också vurma för Hughes lyrik, så att han börjar se diktarens Kråka är kanske inte helt otroligt. Kråka – vilken karaktär! Kråka har inga som helst problem med att vända upp och ner på vardagen. Du vet väl hur kråkor kan stöka till det, just så. Samtidigt vakar fågeln över det som återstår av familjen, rent av tröstar. Kråkfågelns mångbottnade natur.

Den sörjande fadern sjunker djupt, djupt ner i en känslomässig misär och någonstans på botten glömmer han av de bägge sönerna. Genom Kråka får jag som läsare höra vad de har för sig. De tillägnar sig gränsöverskridande aktiviteter, destruktiva saker som tyder på en lika gränslös saknad. Två ensamma barn, är det så konstigt att de rasar och skadar?

Genom Kråka sätter författaren ord på sorgen

Hur sätter man ord på sorg? Det är det jag tycker Max Porter lyckas så bra med i Sorgen bär fjäderdräkt. Dels använder han sig av ett poetiskt, tätt språk, det i sig skapar förutsättningar för kreativa uttryck. Dels är Kråka en otroligt smart symbol för svärtan, både i hur den sänker sig över familjen och till slut lyfter sina vingar, flyger i väg.

Jag tycker Sorgen bär fjäderdräkt är en fantastiskt bra skildring av sorg. Som jag letat efter en bok som denna, utan att veta om det förrän nu.

Om du vill få ännu fler tips på böcker om kråkor borde du läsa min boklista via länken.

Mer information om Sorgen bär fjäderdräkt

sorgen bär fjäderdräkt av max porter

Originaltitel: Grief is the thing with feathers
Serie:
Författare: Max Porter
Översättare: Marianne Tufvesson
Utgivningsår: 2016
Bokförlag: ETTA
Sidantal: 161

Löparklubben för cancersystrar av Josie Lloyd

parkbänk i påskbergsskogen

Nästan varje dag möter jag löparentusiaster, det hör liksom skogspromenaderna till att bli omsprungen av snabbfotingar. Då går jag ändå raskt. När jag kopplar samman bilderna av de som löptränar med bilderna av parkbänkarna och sjukhuset i området kan jag inte längre hålla Josie Lloyds roman Löparklubben för cancersystrar borta från tankarna. Bokens verkliga historia börjar på ett sjukhus och en parkbänk.

Närmare bestämt när huvudkaraktären Keira väntar på ett cancerbesked och hon får syn på en hurtigt och självsäkert springande tjej. Vad Keira inte vet då är att deras vägar ska korsas många gånger. De har nämligen bröstcancer båda två. Den så avundsvärt hurtiga och självsäkra tjejen blir hennes största stöttepelare när de möts upp för att springa genom de värsta dagarna. Snart ansluter sig flera kvinnor och de bildar just en löparklubb för cancersystrar.

murgröna i påskbergsskogen
Murgrönan i Påskbergsskogen får symbolisera hur starka vi är tillsammans, om vi bara lyssnar på och möts utifrån varandras förutsättningar.

Jag har inte cancer, jag är däremot canceranhörig eller vad jag numera ska kalla mig. En sak jag inte riktigt har kunnat förstå är hur den cancerdrabbade personen lyckats leva på i stort sett som vanligt. Inte för att hen inte varit chockad eller ledsen eller så. Men från dag ett har personen bestämt sig för att allt inte ska få kretsa kring cancern och jag har många gånger tänkt att jag kanske inte skulle hantera situationen likadant.

För mig är Löparklubben för cancersystrar en aha-upplevelse. När jag följer Keira i hennes vardag – en blandning av cancerundersökningar och familjeliv – inser jag att var och en måste få äga sin egen reaktion. Det finns inget rätt eller fel när det kommer till cancerreaktioner. Nej, det viktigaste är att omgivningen är lyhörd inför vad den med cancer behöver. Även om det innebär stöd inför att springa ett maraton samtidigt som effekterna av cellgiftsbehandlingen rasar i kroppen.

Mer information om Löparklubben för cancersystrar

löparklubben för cancersystrar bok

Originaltitel: The Cancer Ladies Running Club
Serie:
Författare: Josie Lloyd
Översättare: Maria Bodner Gröön
Utgivningsår: 2020
Bokförlag: Etta
Sidantal: 425

Vit krysantemum av Mary Lynn Bracht

bruna löv på vintern

Det här är en bok jag kommer läsa och som jag kommer må väldigt dåligt av när jag väl läser den. Just så har jag länge känt inför Mary Lynn Brachts Vit krysantemum och därför skjutit på läsningen till en obestämd framtid. Framtiden hann i kapp och efter att läst Min Jin Lees släktkrönika Pachinko, där trösterskorna nämns i förbigående, ville jag fortsätta fördjupa mig i Koreas historia.

Mary Lynn Brachts Vit krysantemum handlar om trösterskorna

Om Japans inblandning i andra världskriget vet jag ytterst lite, än mindre känner jag till hur Korea drabbades av krigsåren. Någon gång har jag hört ordet trösterskor och när jag snubblade över romanen Vit krysantemum tänkte jag att jag skulle passa på att lära mig mer om en nedtystad och bortglömd del av historien.

Redan före andra världskriget var Korea nedbrutet av Japans kolonialism. När tiotusentals – eller rent av hundratusentals – kvinnor rövades bort från sina hem för att bli sexslavar eller trösterskor på japanska militärbordeller fanns nästan ingen räddning. Vit krysantemum handlar om ett sådant öde. Huvudkaraktären Hana är en röst för kvinnorna som försvann.

Vissa personer slutar man aldrig undra över – särskilt inte här

Året är 1943, platsen vulkanön Chejudo i Korea. Sextonåriga Hana är en stark och självständig ung kvinna. Tillsammans med mamman försörjer hon familjen genom att djupdyka efter fisk, aldrig att hon ska bli beroende av en man. Det är hon tvärsäker på. Hon är storasyster till lilla Emi, den viktigaste personen i livet. 

Emi brukar vänta på Hana och mamma på stranden. Från havet håller de uppsikt över henne, men givetvis på avstånd. En dag ser Hana att en japansk soldat är på väg åt Emis håll och i ett panikartat ögonblick gör hon allt för att han ska se åt henne i stället för åt systern. Systern undgår soldatens uppmärksamhet, men Hana blir föremål för den.

Som vuxen undrar Emi över vad som hände storasystern. De sågs aldrig efter den där ödesdigra dagen på stranden. Hon söker efter sin förlorade syster, och parallellt med hennes sökande skildrar Mary Lynn Bracht fasligheterna Hana möter i soldatens och senare i militärbordellens våld. Berättelsen pendlar mellan åren 1943 och 2011.

Vissa böcker gör ont att läsa, de bör ändå läsas för att de har något oerhört viktigt att säga. Vit krysantemum måste bli läst. Trösterskornas öden har nämligen tystats ner under årtionden och det är först på senare år som övergreppen de varit med om har fått ett offentligt erkännande.

Mer information om Vit krysantemum

vit krysantemum av mary lynn bracht

Originaltitel: White Chrysantemum
Serie:
Författare: Mary Lynn Bracht
Översättare: Ylva Stålmarck
Utgivningsår: 2018
Bokförlag: Bookmark
Sidantal: 396

Pachinko av Min Jin Lee

minusgrader i apelviken havet fruset

Viken där jag bor, storartat vacker i minusgraderna. De tjocka isflaken, det gyllene skimret över havet. I dag har jag med mig kameran. Har inte riktigt orkat ta tag i fotograferandet, nej, faktiskt inte på flera månader. Men i dag, äntligen i dag. Medan jag letar efter de perfekta blickfången lyssnar jag på Artur Szulcs ljudbok Koreakriget 1950-1953.

Min Jin Lees 1900-talssläktkrönika Pachinko

Jag har nyss upptäckt Koreakriget, och detta genom att läsa Min Jin Lees Pachinko.[1] Pachinko är en släktkrönika som skildrar en koreansk familjs liv i 1900-talets Korea och Japan. Det är en fantastisk berättelse, lite som episk svensk arbetarlitteratur, som min bästa vän Therese beskriver boken. Jag håller med. Boken handlar om den lilla människan, om hennes maktlöshet och handlingskraft i den yttersta utsattheten, när hon nästan inte har några som helst rättigheter men hittar vägar till en bättre vardag. Trots allt.

vinterbilder varberg
Apelviken kändes som en annan värld. Har aldrig sett havet vara så fruset. Vårt eget ishav.

Pachinko tar sin början i tidigt 1900-tal, i en liten koreansk fiskeby som redan präglas av Japans kolonialism. I fiskebyn driver en familj ett pensionat, de har inte mycket men klarar sig ändå. Lilla Sunja är ljuset i deras tillvaro. Sunja växer upp till en arbetsam ung kvinna. Hon begår ett enda misstag och det är att hon förälskar sig i en äldre man, som visar sig ha en fru och barn i Japan. Detta enda misstag leder till att hon blir gravid, i stället gifter sig med den snälle och sjuke prästen Isak, och flyttar till Osaka i Japan med honom.

I den japanska staden räknas Sunja och Isak som andra klassens medborgare, de har inte ens rätt till att äga sitt eget hem. De tvingas bo i ett skjul i ett kåkkvarter tillsammans med Isaks bror och svägerska. Stadslivet är en ren misär. Men inte bara det. Den lilla familjen slår sig fram, startar företag, hjälper varandra och andra. Samtidigt som familjemedlemmarna blir fler och nya generationer uppstår, andra världskriget och Koreakriget rasar och Korea delas i två halvor, ruvar Sunjas första kärleksaffär som en mörk familjehemlighet.

Historiens bortglömda och försummade delar

Det är meditativt att gå runt med kameran, att blicka ut över ishavet. Så pass meditativt att tankarna böljar in och ut i varandra. Koreakriget, Koreas historia över huvud taget, varför vet jag så lite om händelserna? Jag slås av hur försumligt det är att låta en så stor del av historien falla i glömska. Det här är händelser som påverkar världshistorien än i dag, kalla kriget, Nordkorea och Sydkorea.

tjocka isflak i apelviken
Skåda de tjocka isflaken!

Jag tycker om hur skönlitteraturen ger mig perspektiv, hur den öppnar världar för mig att utforska. Min Jin Lees Pachinko är just den sortens skönlitteratur som gör mig nyfiken, så nyfiken att jag läste Mary Lynn Brachts Vit krysantemum i natt och under dagen lyssnat på Artur Szulcs Koreakriget 1950-1953, som skrivet. Precis så här vill jag tillbringa mina dagar, i storslagen natur och med tankarna i rörelse.

Mer information om Pachinko

pachinko av min jin lee

Originaltitel: Pachinko
Serie:
Författare: Min Jin Lee
Översättare: Lars Ahlström
Utgivningsår: 2018
Bokförlag: Polaris
Sidantal: 526


[1] Pachinko är även namnet på en spelautomat i Japan.