Aprilväder – först vår, sedan vinter och nu vår igen

väder i april

Ett väldans aprilväder i dag, först vår, sedan vinter och nu vår igen. Vädret uppträder med en sådan nyckfullhet man kan förvänta sig av april. Solen har strålat, molnen har vällt in, regnet har fallit, haglet har smattrat, snön har yrt, molnen har spruckit upp och solen har åter visat sig.

Det får mig att tänka på T.S. Eliots dikt Det öde landet och hur han i denna ironiserar över månaden aprils grymhet. Ena stunden driver aprilvädret blommorna ur marken och andra stunden kan man åka pulka i de tjocka snödrivorna. Dagens fotografi får illustrera oförutsägbarheten i när vintern och våren möts.

aprilväder
Vilken blomma är detta? Jag har försökt hitta rätt i verktyget för att identifiera växter och fått två möjliga utslag: i första hand snödroppe, i andra hand påsklilja. Blir förvirrad.

Kan vädret vara det största aprilskämtet? Det frågar jag mig och får upp bilderna av torsdagens vårblomning. Då växte nästan som ängar av krokusar i parken – i dag hukade samma blomster i kylan. De gjorde sig små, så små. Såg till och med skrumpnade ut. Jag känner mig tacksam att jag fick chans att föreviga krokusarna i torsdags.

Vitsipporna som var på väg, försänks de åter i vintersömnen?

Det öde landet av T.S. Eliot

t s eliots det öde landet på svenska

En trött och mulen dag, jag försjunker i Det öde landet av nobelpristagaren T.S. Eliot. Den modernistiska diktsviten är från 1922, men är fortfarande ett av de verk som fascinerar och inspirerar mest. Man kan ägna dagar åt att försöka uttyda innehållet och ändå inte nå hela vägen fram. Det älskar jag med sviten, som jag första gången läste när jag var 18 år och än i dag försöker begripa fullt ut.

”April är den grymmaste månaden, den driver
syrener ur den döda marken, blandar
minne och åtrå, kittlar
stela rötter med vårregn.”

– T.S. Eliot i tolkning av Jonas Ellerström

Citatet här ovanför är hämtat ur diktsvitens inledning. Den ger uttryck för ett riktigt aprilväder, ena stunden vår och andra stunden vinter. Vad kan väl växa under sådana omständigheter? Det öde landet fortsätter i samma kontrasterande anda, motsättningen mellan liv och död, hoppfullhet och hopplöshet.

”Overkliga stad,
under en vintermorgons bruna dimma
strömmade en folkmassa över London Bridge, så många,
jag trodde inte att döden hade förintat så många.”

– T.S. Eliot i tolkning av Jonas Ellerström

T.S. Eliot skrev Det öde landet i första världskrigets efterdyningar, en tid som säkerligen präglades av motsägelsefullhet. Floden Themsen – den flod London Bridge är rest över – är ännu en symbol för livet och döden. I många mytologier är vattnet länken mellan de levande och döda, och som du kanske vet troddes man färdas över floden in i dödsriket.

”När Lils man var på väg från kriget sa jag –
jag skrädde inte orden, jag sa så här till henne
DRICK UPP NU STÄNGER VI
att nu när Albert kommer hem så får du piffa upp dig lite.
Han kommer att vilja veta vad du gjort med pengarna han
gav dig
för att skaffa nya tänder. Det gjorde han, jag var där.”

– T.S. Eliot i tolkning av Jonas Ellerström

En annan anledning till att jag älskar Det öde landet är hur snyggt och fyndigt poeten väver samman den tyngsta symbolik med den lättsammaste dialog. Det citerade stycket är ju hur roligt som helst och det visar på att det finns ett liv långt bort från krigsfronten, ett liv där ett tjusigt leende spelar roll.

”Ganges var på väg att torka ut, och de slaka löven
väntade på regn, medan svarta moln
samlades långt borta över Himavant.
Djungeln kröp ihop, hukade i tystnad.”  

– T.S. Eliot i tolkning av Jonas Ellerström

Ännu en flod i diktsviten, den uttorkade Gangesfloden som ett riktigt åskoväder är på väg att välla in över. Det blir till slut regn och jorden återfuktas. Där det förr har varit ofruktbart kan det i stället börja frodas och människan får nytt hopp, tycker jag T.S. Eliot diktar om på sitt laddade sätt.

vårblomma vintergäck
Jag tycker vintergäcken representerar Det öde landet bra. Vårblomman växer i brytpunkten mellan vinter och vår och får oss att tro att grönskans tid är kommen.

Jag har läst Det öde landet i svensk tolkning av Jonas Ellerström, läser gärna översättningar i mitt hjärntrötta tillstånd. I boken medföljer T.S. Eliots egen originaldikt The Waste Land och noter för att kunna uttolka diktsviten. Översättaren bjuder dessutom på ett lärorikt efterord. Det låter kanske mäktigt, men den här diktboken är inte omfångsrikare än 63 sidor.

Mer information om Det öde landet

det öde landet av t.s. eliot

Originaltitel: The Waste Land
Serie:
Författare: T.S. Eliot
Översättare: Jonas Ellerström
Utgivningsår: 2004 (1922)
Bokförlag: Bakhåll
Sidantal: 63

Att överleva envälde av Masha Gessen

masha gessens att överleva envälde

Det är både belysande och läskigt när någon sätter ord på vad det är som händer rakt framför våra näsor. Masha Gessen är känd för att syna makten i Ryssland och USA, i essän Att överleva envälde vänder hon blicken mot Donald Trump och hans styre.

Politisk essä om att överleva envälde och lögner

Vad är det för tider vi är med om, va? När Donald Trump fick presidentmakten 2016 kunde jag inte förstå hur det ens var möjligt. Men den dagliga omvärldsbevakningen ljög inte, självklart inte.

Vid den tiden arbetade jag som social media expert åt USA:s officiella turistprogram. Att rapportera om hur landet framställdes i svenska medier var en av uppgifterna, kanske rent av huvuduppgiften till slut. Sett till världens reaktioner var jag långt från den enda som kände wtf?

Masha Gessens politiska essä Att överleva envälde gör att wtf-känslan blossar upp igen. Hur kan USA – egentligen världen – låtit Trump hända?

I essän ger Gessen mängder av exempel på hur Trumps tid som president har kännetecknats av ständiga försök till autokrati, på alla de gånger han ljugit utan att skämmas. Avsaknaden av skam när han ertappats med lögnerna är en av de saker som gjort honom så farlig.

Normalisering har bidragit till ökad makt för Trump

Medan tidigare presidenter har känt sig beroende av folkets och mediernas förtroende, har Trump vänt på det. När han säger att solen skiner spelar det ingen roll om det ösregnar, för den som har makten avgör sanningen och är därmed oantastlig.

Tal efter tal, intervjuer efter intervjuer vittnar om en person som är totalt transparent med att han kan och kommer att göra precis vad fasen han vill. Oavsett vad många hävdar är Trump inte dum, han är smart och obändig.

träd speglar sig i vattenpöl
Trädet speglar sig i den isiga vattenpölen. Vinter och kyla. Det passar bra in i sammanhanget.

Han har knappast backat en millimeter, men medierna har backat. Eftersom journalisterna inte riktigt vetat hur de ska tackla maktapparatens så uppenbara förvillelser har Trumps lögner i stället normaliserats under flera år.

Normalisering är vad som händer när bland annat medierna i sin ansats att vara objektiva inte längre kallar saker vid deras rätta namn. I Att överleva envälde synliggör Masha Gessen just denna normaliseringsprocess.

Hon reflekterar dessutom kring vilken roll makten och media bör spela i en demokrati – i synnerhet efter den så kallade trumperan. Den här essän är en skarp skildring av trumpstyret 2016 till 2020. Essän övertygar genom att bygga på faktiska tal och texter från amerikanska media. Samlingen med noter och källor är diger, se själv längst bak i boken.

Mer information om Att överleva envälde

att överleva envälde av masha gessen

Originaltitel: Surviving Autocracy
Serie:
Författare: Masha Gessen
Översättare: Peter Samuelsson
Utgivningsår: 2021
Bokförlag: Brombergs
Sidantal: 271

Vit krysantemum av Mary Lynn Bracht

mary lynn bracht vit krysantemum

Det här är en bok jag kommer läsa och som jag kommer må väldigt dåligt av när jag väl läser den. Just så har jag länge känt inför Mary Lynn Brachts Vit krysantemum och därför skjutit på läsningen till en obestämd framtid. Framtiden hann i kapp och efter att läst Min Jin Lees släktkrönika Pachinko, där trösterskorna nämns i förbigående, ville jag fortsätta fördjupa mig i Koreas historia.

Mary Lynn Brachts Vit krysantemum handlar om trösterskorna

Om Japans inblandning i andra världskriget vet jag ytterst lite, än mindre känner jag till hur Korea drabbades av krigsåren. Någon gång har jag hört ordet trösterskor och när jag snubblade över romanen Vit krysantemum tänkte jag att jag skulle passa på att lära mig mer om en nedtystad och bortglömd del av historien.

Redan före andra världskriget var Korea nedbrutet av Japans kolonialism. När tiotusentals – eller rent av hundratusentals – kvinnor rövades bort från sina hem för att bli sexslavar eller trösterskor på japanska militärbordeller fanns nästan ingen räddning. Vit krysantemum handlar om ett sådant öde. Huvudkaraktären Hana är en röst för kvinnorna som försvann.

Vissa personer slutar man aldrig undra över – särskilt inte här

Året är 1943, platsen vulkanön Chejudo i Korea. Sextonåriga Hana är en stark och självständig ung kvinna. Tillsammans med mamman försörjer hon familjen genom att djupdyka efter fisk, aldrig att hon ska bli beroende av en man. Det är hon tvärsäker på. Hon är storasyster till lilla Emi, den viktigaste personen i livet. 

Emi brukar vänta på Hana och mamma på stranden. Från havet håller de uppsikt över henne, men givetvis på avstånd. En dag ser Hana att en japansk soldat är på väg åt Emis håll och i ett panikartat ögonblick gör hon allt för att han ska se åt henne i stället för åt systern. Systern undgår soldatens uppmärksamhet, men Hana blir föremål för den.

bruna löv på vintern
Jag borde egentligen ha med en bild på vita krysantemum, blomman som i Korea är en symbol för sorg. Dessa bruna löv i vintern får i ställt symbolisera Emis och Hanas systerskap.

Som vuxen undrar Emi över vad som hände storasystern. De sågs aldrig efter den där ödesdigra dagen på stranden. Hon söker efter sin förlorade syster, och parallellt med hennes sökande skildrar Mary Lynn Bracht fasligheterna Hana möter i soldatens och senare i militärbordellens våld. Berättelsen pendlar mellan åren 1943 och 2011.

Vissa böcker gör ont att läsa, de bör ändå läsas för att de har något oerhört viktigt att säga. Vit krysantemum måste bli läst. Trösterskornas öden har nämligen tystats ner under årtionden och det är först på senare år som övergreppen de varit med om har fått ett offentligt erkännande.

Mer information om Vit krysantemum

vit krysantemum av mary lynn bracht

Originaltitel: White Chrysantemum
Serie:
Författare: Mary Lynn Bracht
Översättare: Ylva Stålmarck
Utgivningsår: 2018
Bokförlag: Bookmark
Sidantal: 396

Pachinko av Min Jin Lee

min jin lees pachinko bok

Viken där jag bor, storartat vacker i minusgraderna. De tjocka isflaken, det gyllene skimret över havet. I dag har jag med mig kameran. Har inte riktigt orkat ta tag i fotograferandet, nej, faktiskt inte på flera månader. Men i dag, äntligen i dag. Medan jag letar efter de perfekta blickfången lyssnar jag på Artur Szulcs ljudbok Koreakriget 1950-1953.

Min Jin Lees 1900-talssläktkrönika Pachinko

Jag har nyss upptäckt Koreakriget, och detta genom att läsa Min Jin Lees Pachinko.[1] Pachinko är en släktkrönika som skildrar en koreansk familjs liv i 1900-talets Korea och Japan. Det är en fantastisk berättelse, lite som episk svensk arbetarlitteratur, som min bästa vän Therese beskriver boken. Jag håller med. Boken handlar om den lilla människan, om hennes maktlöshet och handlingskraft i den yttersta utsattheten, när hon nästan inte har några som helst rättigheter men hittar vägar till en bättre vardag. Trots allt.

vinterbilder varberg
Apelviken kändes som en annan värld. Har aldrig sett havet vara så fruset. Vårt eget ishav.

Pachinko tar sin början i tidigt 1900-tal, i en liten koreansk fiskeby som redan präglas av Japans kolonialism. I fiskebyn driver en familj ett pensionat, de har inte mycket men klarar sig ändå. Lilla Sunja är ljuset i deras tillvaro. Sunja växer upp till en arbetsam ung kvinna. Hon begår ett enda misstag och det är att hon förälskar sig i en äldre man, som visar sig ha en fru och barn i Japan. Detta enda misstag leder till att hon blir gravid, i stället gifter sig med den snälle och sjuke prästen Isak, och flyttar till Osaka i Japan med honom.

minusgrader i apelviken havet fruset
Flera vågade sig ut på isen.

I den japanska staden räknas Sunja och Isak som andra klassens medborgare, de har inte ens rätt till att äga sitt eget hem. De tvingas bo i ett skjul i ett kåkkvarter tillsammans med Isaks bror och svägerska. Stadslivet är en ren misär. Men inte bara det. Den lilla familjen slår sig fram, startar företag, hjälper varandra och andra. Samtidigt som familjemedlemmarna blir fler och nya generationer uppstår, andra världskriget och Koreakriget rasar och Korea delas i två halvor, ruvar Sunjas första kärleksaffär som en mörk familjehemlighet.

Historiens bortglömda och försummade delar

Det är meditativt att gå runt med kameran, att blicka ut över ishavet. Så pass meditativt att tankarna böljar in och ut i varandra. Koreakriget, Koreas historia över huvud taget, varför vet jag så lite om händelserna? Jag slås av hur försumligt det är att låta en så stor del av historien falla i glömska. Det här är händelser som påverkar världshistorien än i dag, kalla kriget, Nordkorea och Sydkorea.

tjocka isflak i apelviken
Skåda de tjocka isflaken!

Jag tycker om hur skönlitteraturen ger mig perspektiv, hur den öppnar världar för mig att utforska. Min Jin Lees Pachinko är just den sortens skönlitteratur som gör mig nyfiken, så nyfiken att jag läste Mary Lynn Brachts Vit krysantemum i natt och under dagen lyssnat på Artur Szulcs Koreakriget 1950-1953, som skrivet. Precis så här vill jag tillbringa mina dagar, i storslagen natur och med tankarna i rörelse.

Mer information om Pachinko

pachinko av min jin lee

Originaltitel: Pachinko
Serie:
Författare: Min Jin Lee
Översättare: Lars Ahlström
Utgivningsår: 2018
Bokförlag: Polaris
Sidantal: 526


[1] Pachinko är även namnet på en spelautomat i Japan.