The green witch’s grimoire av Arin Murphy-Hiscock

Nej, jag är ingen häxa. Men jag är fascinerad av häxornas värld och har på sistone funnit det inspirerande att fördjupa mig i deras moderna lore. Arin Murphy-Hiscock ska vara något av en auktoritet på ämnet.

Hennes The green witch gjorde mig pepp på att läsa ännu mer om den gröna häxans eller naturhäxans livsstil, därför fortsatte jag direkt vidare till boken The green witch’s grimoire. Det var en minst lika spännande läsning.  

The Green Witch’s Grimoire är mer av en diy- och inspirationsbok än en teoribok om häxkonsten. Den handlar om hur man gör en egen magibok, dock inte en magibok i den mest fantastiska bemärkelsen. I alla fall inte nödvändigtvis.

Instruktioner för att göra en grimoire från grunden

Så som Murphy-Hiscock beskriver grimoiren påminner den starkt om en naturhandbok. I boken samlar man den kunskap man förvärvar om naturen. Främst genom att studera och uppleva den.

Man läser på om liksom plockar och provar växter – givetvis inte hejvilt då vissa växter är giftiga.

Iakttagelserna man gör skriver man ner i grimoiren, må det vara att man lärt sig receptet på en ny brygd eller mediterat över en blomma. Mycket av The green witch’s grimoires fokus ligger på tekniker för att göra en personlig och vacker bok.

Hur gör man eget papper, vilka bindningar passar ändamålet bäst och hur organiserar man bokens innehåll?

Eftersom jag själv har börjat pyssla med växter – liksom ägnar mycket av min tid åt att fotografera blommor i naturen – finner jag pysselmomenten Murphy-Hiscock beskriver särskilt givande. Jag går även i tankarna att skapa eget papper med mina pressade blommor.

Magiska inslag för att göra en skuggornas bok

Arin Murphy-Hiscocks The green witch’s grimoire är ju inte en instruktionsbok i magi för intet, nejdå, nejdå. Författaren delar frikostigt med sig av tips för att besvärja och välsigna, sådana saker en naturhäxa absolut kan tänkas göra.

Hon beskriver bland annat hur man välsignar sin skuggornas bok på olika vis, som ett sätt att skydda dess hemligheter. Grimoiren är en väldigt personlig bok, den gränsar till en dagbok. Kanske därför det är så viktigt att skydda dess innehåll.

Faktiskt berättar Hiscock-Murphy ingående hur man för anteckningar om sina dagliga upptäckter längs den gröna häxans väg. Att föra dagbok kan vara tämligen avkopplande och läkande, och författaren ger exempel på välgörande skrivövningar i stil med flödesskrivning.

Oväntat läsvärd och hands-on, så skulle jag vilja sammanfatta mitt positiva intryck av The green witch’s grimoire. Trots detta kommer jag vila från häxböcker en vecka eller så, har redan påbörjat paranormal mystery-boken The vampire knitting club.

Mer information om The green witch’s grimoire